Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1818 uppsteg på svenska tronen. En genom fredens alla
välsignelser gynnad regering har under ett fjerdedels århundrade
helat de sår kriget slagit, och endast få olyckor, hvilka det icke
stått i regentens makt att kunna afvända, hafva hemsökt
hufvudstaden. Så utbröt, den 12 Juni 1822, en förskräcklig
eldsvåda, den största som i mannaminne öfvergått Stockholm. En
stor del af byggnaderne pä Blasieholmen, den gamla
Skeppsholmskyrkan samt till och med Skeppsholmsbron uppgingo i rök.
De sista mera betydande olyckor, som träffat detta
samhälle, var då 1834 och 1853 koleran utbröt derstädes. Under
de 2 månader den förstnämnde år rasade, var högsta antalet af
döda 200 om dagen, men detta varade endast några få dagar,
hvarefter den åter aftog, men bortryckte likväl, enligt
mortalitets-tabellerne, 3,665 personer. Andra gången åter häijade den i
hufvudstaden mer än dubbelt så länge, men borttog dock icke
mer än 2,867 personer, ett, i proportion till sjukdomens
varaktighet, lyckligtvis betydligt ringare antal.
Tredje gången hemsökte den Stockholm på hösten förlidet
år och medtog då, under loppet af några månader, 560 personer.
Stamfadren för den nya dynastien intog den 26 April 1844,
såsom en värdig efterträdare till våra frejdade Carlar, sitt rum
i deras grifthvalf. Den allmänna jäsning som genomgick Europa
yppade sig väl äfven 1838 och 1848 genom några små
oroligheter i hufvudstaden, hvilka med vapenmakt måste stillas, men
vi vilja hoppas att under Oscar I:s milda och rättvisa^ spira inga
sådane vidare måtte komma i fråga, utån Stockholm fortfara att
uppblomstra lika kraftigt, som under hans store företrädares
regering. Under hela den tidrymd dessa få blad upptagit, få vi
tillägga, att icke mindre än 113 riksmöten till närvarande tid
blifvit hållne i hufvudstaden, ehuru icke utrymmet tillåtit oss
att i denna korta beskrifning vidröra mer än några af de
vigtigaste.
Hvad hufvudstadens yttre utseende beträffar, har det under
seklernes lopp naturligtvis undergått en betydlig förändring.
Hela den egentliga Staden, äfvensom Riddarholmen, var omgifven
af murar och torn. Såsom ett minne från denna tid återstår
ännu ett torn vid assistanskontoret, kalladt gamla rundeln, men
lärer dock ej vara äldre än sedan Gustaf I. Kärnan i dessa
fästningsverk utgjordes af det fasta slottet med tornet Tre
kronor, och detta fäste var ytterligare skyddadt mot norden genom
den starkt befästade Helgeandsholmen. Här lågo yttre och inre
norre port. Den förra, som var belägen vid bron åt Norrmalm,
försvarades, utom genom sin vindbrygga, utaf 3 torn, ett större
och 2 mindre, hvarigenom vägen gick; den inre deremot, vid
bron till staden, endast af ett fast rundt torn, hvarutaf
lemnin-gar ännu lära finnas under grunden af Lejonbacken. Söderport
var först belägen vid Jerntorget, men då Staden utvidgades blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
