Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medeltiden tyckes det tillika vkrit* ön: fåfrtoing>.dör tull af de
sjöfarande uppburits, ty flere författare upp£ifya..att pundet varit
tillslutet med bommar. EmecÉJertf^ ’far ] åetta; ll^tjr.^/bjand de
sista, som innehades af dansk*arne under unionstiden. En del
af ruinerne aftäcktes för några år sedan, då kalkgrus derstädes
skulle begagnas tiU gödning på närgränsande åkrar, och synas
nu lemningar efter grundmurar, trappgångar och tegelstenshvalf.
Huru betydande denna stad fordom varit, synes likaledes deraf,
att ej mindre än 10 allmänna riksmöten här blifvit hållna, bland
hvilka förtjenar nämnas det år 1381, då en utomordentlig gärd
eller skatt till Wadstena, under namn af Vårfrupenning, blifvit
beviljad, samt 1491 års herredag, då Sten Sture den äldre ville
afsäga sig regeringen. Genom Ivar Axelson Totts fall och död
hade han väl sett sig befriad från sin farligaste motståndare,
men rådet, som med afund såg hans tilltagande makt,
uppretades ännu mer deraf, att han i de afgåendes ställe ej tillsatte
andra. De mäktigare bland adeln och presterskapet blefvo nu
allt mer kallsinniga emot honom, och sjelfva allmogen hade i
Westergöthland år 1486 låtit förleda sig till en uppresning,
men som snart dämpades. För att pröfva den allmänna
sinnesstämningen och nationens tillgifvenhet, låtsade han derföre på
den ofvannämnde herredagen, som om han velat nedlägga
regeringen. Folket älskade honom likväl alltför mycket och
magna-terne sågo huru föga allvar han hade med detta tillbud, för att
våga antaga det. Bland andra märkliga kongl. bref och påbud,
som härifrån utgifvits, är den så kallade Telge Stadga af år
1345, hvarigenom Magnus Smek utvidgade den af hans farfader
Magnus Ladulås utgifna förordnipg, att den bonde, som ville
tjena tiU häst , skulle hafva sitt hemman ”frälsadt” från de
vanliga utskylderne till kronan, hvaraf ordet ”frälse” uppkommit.
I denna sednare, eller Telge Stadga, blefvo nu frälseståndets
enkor och barn först frikände från rusttjenst, de förra till dess
de trädde i annat gifte, de sednare till dess de hunnit myndiga
år. Denna stadga är således, såsom man ser, grunden till
Ridderskapet och Adelns friheter och upphofvet till stadgandet i
allmänna landslagen om rusttjenst och vapensyn. Den, som
ville hafva sitt gods ”frällst”, skulle vara försedd med god häst,
sadel, hjelm och fulla vapen, och som härigenom hemmanen
blefvo delade i tvenne slag, frälse och skatte, sönderföllo äfven
de gamla svenska odalbönderne i tvenne stånd, frälsemän och
odalbönder. Konung Erik XlV:s och Johan lILs arfförening är
äfven uppsatt i Telge 1568.
Ej allenast från Stockholms uppkomst, men synnerligast
från Johan Ill:s tid kan staden räkna upphörandet af sin
betydenhet, emedan under denne monarks regering genom
handels-ordningen af 1589 och 1594 förbjöds att föra varor öfver Telge,
medan Stockholm, såsom orden lyda i 1604 års stadga, ”genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
