Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* r • * * \ V / ; ; . * • ;
den här ändå: fortsatte :«fcläga skeppning kunde blifva utarmad
och för^erfva^-^-: VjkL.Egelsfca viken, på södra sidan om staden,
der nu>lÄftåiék:’.bÖijii .jS*Sn\ s.aitsjösidan, var fordom jernvåg.
Under Carl IX:s tid blef den flyttad till Stockholm.
Tackjerns-gösar hittades också i följe deraf vid Egelstaviken, då kanalen
gräfdes. Den eldsvåda, som 1650 lade större delen af staden i
aska, bidrog äfven i betydlig mån till dess ruin, som
fullbordades, då ryssarne den 22 Juli 1719 inom några timmar genom
mordbrand förvandlade bästa delen af staden till en grushög.
Utom kyrkan samt några hus vid södra tullen och stranden af
Mälaren, blef hela den öfriga staden lågornes rof. Med denna
förfärliga tilldragelse sammanknyter sig en sägen, att en hög
rysk officer, för att håna stadens invånare, dessa lutherske
kristne, hvilka han ansåg såsom kättare, skall hafva utlofvat
hederlig belöning åt den, som kunde nedskjuta tuppen på
kyrktornet. Nu framträdde en skicklig skytt och träffade verkligen
det på en gång obetydliga och upphöjda målet. Detta
omnämndes visserligen i flera urkunder från denna tid, men man
trodde det dock vara en berättelse utan all grund, tilldess för
några år sedan, då tuppen nedtogs för att förgyllas, den
verkligen befanns spräckt af skottet och bära märke efter knlan.
I sednare tider har staden dock börjat att åter något komma
sig före genom den liflighet dervarande kanal sprider. Denna
förbinder Mälaren med Östersjön och påböljades redan 1435 af
Engelbrecht, men som af ett annat mera maktpålfggande företag,
Sveriges befrielse, hindrades att fullfölja detta. På ett niöte i
Södertelge år 1516 föreläde den ryktbare biskop Brask för Sten
Sture den yngre och Ständerne ett förslag till båtleds öppnande
mellan Wettem och Östersjön. Den så kallade Braskens graf
vid sjön Roxen tros vara spår efter den kanal han i sjelfva
verket lät påböija, och kan detta således anses såsom första
ideen till Götha kanal. Så väl under Gustaf I som Carl XI
var detta företag ofta ifrågastäldt, men kom ej längre; 1756
beslöts ändtligen kanalanläggningen, men kom ej till något
utförande förr än 1780, då arbetet börjades af ett aktiebolag,
men afstannade efter 3 års förlopp. Ar 1806 öfvertogs arbetet
af ett nytt bolag och begyntes påföljande året. I böljan
användes dertill svenska arbetskommenderingar, derefter franska
krigsfångar och 1808 ryska. Aren 1809 och 1810 hvilade
arbetet, men fortsattes sedan af svenska trupper och fullbordades
1819. Sistnämnde år den 7 Oktober befors kanalen första
gången af dåvarande konungen och kronprinsen. På en i slussen
uthuggen sten läser man följande inskrift:
I
CARL XIV JOHANS
ANDRA REGERINGSÅR
ÖPPNADES
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
