Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fyrisåns utlopp i Mälaren, till åtskillnad från Vestra Aros, der
Svartån utfaller i samma sjö. Från ofvannämnde tid har Upsala
således burit sitt nuvarande namn. Detta härledes af Upp och
Salir, de uppåt landet eller öppet belägna salarne, emedan
afgudatemplet i Upsala var öppet för hela svenska menigheten.
Den 24 Januari 1273 flyttades med stor högtidlighet, i
konung Waldemars, erkebiskop Fulcos och många andra
prelaters öfvervaro, S:t Eriks ben, äfvensom andra reliker, till den
nya domkyrkan, och från detta ögonblick tog erkebiskopen äfven
här sitt säte, och har staden troligen under hela katholska tiden
lydt under denne mäktige kyrkans furste. Att denna makt snart
skulle öfvergå till förmätenh«t, #ch de skatter, erkebiskoparne
samlade, väcka afund, är lätt ’begripligt. Så berättas det ibland
annat, att då domprosten Johannes år 1408 skulle transportera
den af erkebiskopen Henricus Caroli testamenterade skatt från
erkebiskopsgården till domkyrkan, åt hvilken den var donerad,
öfverfölls han af drottning Margarethas fogåe, ned drogs från
kistan, hvarpå han till yttermera visso satt sig, och fogden
bortförde nu denna, aom var uppfylld med penningar och
klenoder.
Med dessa uppträden af våld och godtycke blandar sig dock
i Upsalas, liksom i fosterlandets historia, eköna, ädla
tilldragelser. Engelbrecht, en bland de vackraste karakterer svenska
historien förmår nppvisa, kom, på sitt befrielsetåg, år 1433
äfven till Upsala, och fattade med den här församlade
menigheten det oryggliga beslut,o att alla såsom en man skulle motstå
det danska förtrycket. Ater några år och tallan fördystras.
Intagen af hat och hämnd nedlade erkebiskop Jöns Bengtson år
1457 sin skrud inför S:t Eriks helgonskrin i Upsala domkyrka,
påklädde sig rustning oeh svor att ej hvila förr fm han störtat
konung €arl Knutson af tronen. Detta utförde han äfven, men
lönen uteblef icke. Sedan han inkallat Christian I af Otdenburg
och sjeif i Upsala påsatt honom krona», herrskade han väl
några &r under dennes frånvaro nästan enväldigt i Sverige, men
blef, såsom misstänkt för stämplingar för egen räkning, af éenne
monark 1463 bortförd i fångenskap till Danmark. Följande året
steg missämjan tiM den grad, att konungen, genom sin
tfält-öfverste Boethius Tyrins, låt med storm mtaga Upsala, sköfla
erkebiskopsgården och nedbryta murarne deromkrfng; men nu
anfölles danskarne af den mäktige prelatens vasaller och
anhängare med sådant eftertryck, att de måste draga sig tillbaka.
EJ långt derefter, år 1468, då Cart Knutson för tredje
gången återvunnit sin krona, ryckte marsken Erik Carlsson in i
Upsala uti spetsen för danska trupper, anslog på
domkyrke-dönen ett manifest mot konungen, tvingade borgersk&pet att
svära sig trohetsed ech betala brandskatt, samt qvarlemmaåe
trapper i ett läger på den höjd, der nu slottet Hgger. f>eesa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
