Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sednare hela den s. k. Fjerdingen, eller den del som är belägen
vester om Fyrisån.
Bland de här hållne riksdagar förtjenar nämnas den af år
1319, då ständerne återtogo deras uråldriga rättighet att sjelfve
sig beskatta, den år 1593, hvarvid ej mindre än 332 andlige
varit närvarande och vid hvilket möte ständerne förbundo sig
att förblifva vid evangelisk-lutherska läran, samt den år 1654,
då drottning Christina afsade sig regeringen.
Betydligt bidrog äfven akademien till stadens uppblomstring.
Visserligen känner man att en högskola inrättades, förmodligen
i gamla Upsala, af konung Erik XI och Birger Jarl, hvilken
högskola, tillika med erkebiskopssätet, öfverflyttades till den nya
staden, men akademiens egentliga uppkomst kan dock endast
räknas från 1476, då en sådan genom riksföreståndaren Sten
Sture den äldres och erkebiskop Jacob Ulfsons försorg inrättades.
Denne sednare utverkade äfven af Sixtus IV år 1479 privilegier
derför, upprättade i enlighet med dem för det berömda lärosätet
i Bologna, och hvarvid erkebiskopen tillika utnämndes till
universitetets förste kansler. Tvenne lärde män, Hemming Gadd
och Ragvald Ingemundsson, affärdades derjemte till Paris, för
att inhämta noggrannare underrättelser om detta i hela Europa
så ryktbara universitet. Upsala högskola hade sin första plats
i det fordna skolhuset på Studenteholmen, der akademiens qvarn
för närvarande ligger, hvarest den äfven förblef till dess den
1583 på Johan III:s befallning flyttades till Stockholm. Men
detta varade dock icke längre än 10 år, då den åter förlädes
till Upsala, men inrymdes nu uti ett hus söder om domkyrkan,
hvilket redan år 1436 var uppbygdt åt domkapitlet, och hvilket
sedermera efter Carl IX benämndes Academia Carolina. Detta
hus nedrefs i slutet af förra århundradet, och en mur, Jemte den
vackra trappan från domkyrkan till Riddartorget, intog dess
plats. Carl IX utfärdade redan såsom hertig, år 1593, ett öppet
bref om akademiens återupprättande, men genom pesten 1604
blefvo de studerande skingrade. Några år derefter, 1613, delade
sig de studerande, som funnos vid det åter småningom
uppblomstrande universitetet, i tvenne partier, Rudbeckianer och
Messenianer, efter tvenne professorer med dessa namn. För att
förekomma ytterligare split, blefvo båda förflyttade från
akademien: Johan Rudbeck utnämndes till hofpredikant och Messenius
till assessor vid den nybildade hofrätten i Stockholm. Gustaf II
Adolf har den nuvarande akademien dock att tacka för sin
fullständiga pånyttfödelse, och staden står i följe häraf i samma
förbindelse hos honom för sin tillväxt, som under medeltiden
hos erkebiskopssätet. Väl har den, såsom vi ofvanföre sett,
varit hemsökt af förfärliga eldsvådor, men akademiens tillvaro
har dock alltid lyftat den ur gruset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
