Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilL Med tillförsigt svarade då denne: Din Nåde och Vår Nåde
rymmas icke under samma tak, steg upp och lemnade med sitt
följe salen.
Sista gången Upsala varit vittne till något krigiskt
uppträde, var då, efter konung Sigismunds kröning och afresa 1594,
en del af hans polska hej dukar, hvilka slagit läger på Slotts*
backen, genom deras öfvermod till den grad uppretade borgrarne,
att desse grepo till vapen och föijagade dem, hvarefter södra
delen af nämnde backe ännu i dag kallas Polacksbacken.
Att kyrkor och kloster här i mängd skulle uppstå, är
naturligt. Det katholska erkebiskopsresidenset har ock, utom de
nuvarande 2 kyrkorne, egt ej mindre än 3 andra kyrkor och 6
kapeller. Af dessa anses S:t Mari® eller Vårfrukyrkan så
gammal, att det omtalas, det den redan blifvit invigd 1231 och
således kan anses såsom en af dem östra Aros egt. Efter all
saunolikhet var den belägen nära Islandet i qvarteret Kroken.
Den blef 1542 genom vådeld förstörd. Den andra, S:t Pehr,
tlåg vid Dragarbrunnsgatan och blef redan 1473 lågornes rof.
Ruinerne af dessa båda kyrkor nedrefvos och begagnades till
den nya slottsbyggnaden. Hospitalskyrkan, uppbyggd af
domprosten Andreas And, år 1305, nedrefs tillika med hospitalet
1806, och var belägen vid dombron. Af de många kapelleme
har S:t Eriks öfre kapell, som varit det förnämsta, legat på
Riddartorget, söder om domkyrkan. Sedan tvenne eldsvådor
redan öfvergått det, blef det under Carl XI:s regeringrepareradt
och försedt med tak, under tillsyn af professor O. Rudbeck den
äldre, samt på hans begäran upplåtet till predikoöfningar för de
studerande, men afbrann åter 1702 och nedrefs sedermera helt
och hållet. Hvad klostren beträffar, finner man af dem färre
omtalade, än man skulle kunna förmoda. Utom ett
Benediktiner-kloster, hvilket snarast kan anses såsom en skola, lärer det
således icke här funnits mer än ett Franciskanerkloster, hvilket
troligen varit beläget i det ännu s. k. klostret vid gatan af
samma namn, ej långt ifrån Nya torget. Dominikanerne eller
Predikobröderne hafva endast haft rum åt sig upplåtne i
Helge-andshuset, då de vid vissa årliga kyrkofester ditkommo från
Sigtuna för att hålla predikningar.
Då Upsala icke är äldre än sedan medlet af 13: de
århundradet, torde mången finna besynnerligt, att platsen för dessa
kloster icke ens med säkerhet kan bestämmas, men de eldsvådor
som, icke mindre än 9 gånger, åren 1447, 1464, 1473, 1512,
1542, 1572, 1702, 1766 samt sednast 1809 öfvergingo denna
stad, förklara lätteligen anledningen, hvarför hvarken några
spår eller handlingar, som kunna bestyrka detta, numera finnas
till. Eldsvådan af 1702 samt den sistnämnda voro, efter all
anledning, bland de svåraste, som hemsökt detta samhälle, ty
vid den förra uppbrunno tre fjerdedelar af staden, vid den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
