Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. StRENCMÅS (Strengnesia), en uppstad, på en udde i
Mälaren vid det sund, som skiljer fasta landet från Tosterön, 8f
mil från Stockholm. Stället, hvarest denna stad sedermera blifvit
anlagd, skall redan under hednatiden varit en ryktbar offer-,
bytes- och handelsplats, der allmänna möten eller samting
blefvo hållne, men om Strengnäs varit stad förrän biskopssätet
der anlades, är obekant. Dess namn, hvilket i äldre tider skrefs
Strengianäs eller Strängenäs, har varit föremål för många
gissningar, men härledes sannolikast af ställets belägenhet. En
ut-grening af skogen Kålmorden, benämnd Streng, förmodligen för
det den sträckt sig lik en sträng utåt den smala landtungan,
lärer fordom betäckt det näs, som här utskjuter i Mälaren, och
då staden sedan uppkom kring den påbörjade domkyrkan, behöll
den sitt fordna namn. En annan version vill härleda namnet
från göthiska orden: Stringa, Strengia, förpligtelse, offerlöfte,
och Heit, näs, udde. Som den förste biskop härstädes ej
näm-nes förr än i medlet af tolfte seklet, kan man således icke heller
förr antaga stadens grundläggning, men konungabref och
privilegier för densamma äro emedlertid ej kände längre tillbaka, än
de konung Magnus Smek år 1336 utfärdat. Man finner dock
ett dominikan- eller svartbrödrakloster här omnämndt redan 1293,
som skall hafva varit bygdt på samma plats, der S:t Eskil år
1060 blifvit stenad, men om det blifvit grundlagdt i konung
Waldemars eller Magni Ladulås’ tid, är dock osäkert. 1473
afbrann det väl, men upprättades snart åter. Att ett
brigittiner-kloster eller så kalladt Coenobium Scholasticum från bisköparn es
bosättning i Strengnäs funnits till, är troligt. Ett helgeandshus
samt ett Infirmaria eller hospital för gamle * orkeslöse prester,
hafva äfven här varit inrättade, jemte tvenne kapell, det ena
helgadt åt S:t Eskil, det andra åt S:t Georg. 1 det förra lät
biskop Rogge år 1501 inrätta så kallade Vårfrutider, då 6
prester alla dagar i veckan, utom lördagar och söndagar, skulle
läsa mässan till jungfru Maris ära. Af alla dessa andliga
stiftelser hafva flera trakter af staden bibehållit benämningar, såsom
klostergatan, kapellgården, munkbacken m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
