Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Många gånger ander tidernas lopp har denna stad varit
utsatt för eldsvådor, såsom åren 1291, 1473, 1520, då den
brändes och häijades af danskarne, 1535, 1723 samt sista
gången 1786. Af alla dessa lära de åren 1473 och 1535 varit de
svåraste, emedan förra gången hela staden med domkyrka,
kloster och kapell afbrunnit, med undantag endast af 12
kanike-gårdar, samt sednare gången, då större delen af staden, jemte
de tvenne ofvannämnde kapellen, lades i aska, och hvarvid
endast några få hus i stadens vestra del skonades.
En mängd möten hafva här blifvit hållne, såsom 1275,
1437, 1477 och 1587, vid hvilket sednare liturgiens afskaffande
Inom stiftet beslöts. Men äfven i fråga om verldsliga
angelägenheter förvarar denna biskopsstad dyrbara minnen. Så höllos
här riksdagar 1523, 1529 och 1546, vid hvilken förstnämnde
Gustaf Erikson den 6 Juiii utkorades till Sveriges, Göthes och
Wendes konung. Vid den sistnämnde åter förklarade ständerne
konung Christian och hans ätt all rätt till Sveriges krona
för-lustlg, samt förbundo sig att hålla arfföreningen och med lif
och blod försvara konung Gustaf. Staden har i fordna tider
haft 2 borgmästare, men på 1670-talet indrogs den ena
borgmästarebefattningen.
Mår htig a Byggnaaer.
o
1. Domkyrkan. Aret, då detta sköna tempel anlades, kan
ej med säkerhet bestämmas. Hvad man i detta afseende känner,
är att det skett i biskop Wilhelmi tid, eller emellan 1160 och
1208, hvarföre man med skäl kan antaga det lika gammalt som
Upsala domkyrka. Långt före densamma blef denna kyrka dock
fullbordad, emedan den befinnes vara invigd af biskop Anund
eller And år 1291, men hvarvid den förfärliga olycka timade,
att den, genom vårdslöst handterande med de många brinnande
vaxljus, hvilka vid sådane tillfällen nyttjades, antändes samt
helt och hållet afbrann, så att endast nakna murarne qvarstodo.
Emedlertid blef kyrkan, genom de efterföljande biskoparnes
försorg och andras fromma gåfvor, snart åter upprättad, och
till-byggnadgr befinnas ytterligare gjorde 1342, 1376, 1403 och
1449. Ar 1473 afbrann den ånyo fullkomligt, men reste sig
åter ta askan, för att tredje gången år 1551 undergå samma
öde. Bland de biskopar, som visat mesta nit för sin kyrka,
förtjenar i första rummet nämnas Conrad Rogge, vanligen biskop
Cort kallad, hvilken förmodligen, efter branden 1473, ombesörjt
högchorets uppbyggande samt likaledes påökat tornets höjd,
hvarvid han till och med erhållit understöd af Carl VHI i
Frankrike, hvars bild och vapen derföre äfven lärer funnits
bland glasmålningarne på ett fönster i choret. Af alla dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
