Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
branden 4 år förut, samt ytterligare iståndsatt efter branden
sistnämnde år. 1 Gustaf I:s tid blef den anslagen till hospitalet.
År 1838 försåldes den till Westerås stad af Upsala
Central-Hospital, hvarunder den hört sedan hospitalet blifvit
dit-flyttadt, och begagnas nu till lokal för lankasterskolan. S:t
JSgidii kyrka var belägen vid den så kallade gamla
kyrkogården, hvarest man såg ruiner deraf ända till år 1660. S:t
Nicolai kyrka, uppbyggd i 13:de århundradet, låg nära
Torgbron, och uppläts under Gustaf I åt landsförsamlingen, hvilken
äfven begagnade den till 1611. De 4 kapellen voro på
1270-talet anlagde af biskop Carl och benämndes S:t Orians (örjans,
Georgs), beläget åt Skultunavägen, S:t Gertruds vid
bergslags-vägen, S:t Olofs vid Badelundsås och S:tae Ursulae vid
Hammarby på Köpingsvägen, samt omgåfvo således, liksom skyddande,
staden på alla sidor, till och med långt utom, såsom vid
Badelundsås. Dominikaner- eller Svartbrödraklostret, beläget vid
den så kallade Kungsträdgården, grundlädes troligen af Sverker
II (1138—1151), samt blef, såsom de flesta andra kloster, genom
en mängd donationer ganska förmöget. Att munkarne varit
mäktige och orolige, synes bland annat derutaf, att Gustaf I
förevitade dess prior, broder Nils, att han utsändt några
norrmän ibland dem, för att anstifta uppror i Dalarne. När, vid
riksmötet 1527, Gustaf I begagnade konventssalen i deras kloster
till ständernes samlingsrum samt derstädes beslutet fattades,
kändt under namn af Westerås Recess, om kyrko- och
klostergodsens reduktion, skall, enligt sägen, de katholske andlige tagit
sin tillflykt till den förrnämnde S:t iEgidii kyrka, derstädes
hållit sina sammankomster och under stengolfvet gömt sina
protester. Klostret upphäfdes påföljande året. men flera af de
fordna munkarne Öfvergingo till den nya läran samt fingo andliga
befattningar i statens tjenst, såsom bland andra Andreas
Laurentius Crassus, hvilken blef kyrkoherde i Mora. Såsom ett
vackert bevis på konungens försonliga tänkesätt må härvid
anföras, att den omnämnde priorn, Nicolaus Andre®, blef dekan
vid stadens domkyrka, och Henricus Johannes Norvegus,
förmodligen en af de nämnde norrmännen, till och med år 1535
biskop i Westerås, hvilket embete han förvaltade till sin död
1556. Nu förföllo klosterbyggnaderne, ja nedbrötos till en del
vid uppbyggandet af slottet. Sista gången något festligt
uppträde inom deras murar firades, var då ständerne 1544, efter
arfföreningen, på klostergården såsom tronföljare hyllade
dåvarande kronprinsen, hertig Erik. Det var liksom ett hån af
ödet. Inom ruiner skedde denna högtidliga akt, och i ruiner
skulle inom några få år hans välde falla. Och huru bittert
måste det icke hafva kännts för den olycklige Erik XIV, då
han, 29 år derefter, fördes fängslad till det slott, hans fader
uppbyggt, och måhända från sitt fängelse hade utsigt öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
