Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna plats, der den handling försiggått, som var honom en
borgen för Sveriges krona. Helgeandshuset namnes redan 1393,
såsom stiftadt till de nödlidandes hjelp. De egor, hvilka genom
donationer och testamenten nnder medeltiden tillfallit detsamma, lade
konung Gustaf sedermera under det hospital, han i staden grundläde.
Trenne gånger led Westerås under denna period betydligt
genom fiendehand, nemligen åren 1390, 1430 och 1521, men
intill närvarande tid icke mindre än 6 gånger genom vådeld,
åren 1380, 1569, 1572, 1668, 1714 och 1778. Häraf var dock
den som inträffade den 13 April 1714 förfärligast, då förnämsta
delen af staden lades i aska, hvarvid gymnasium, hospitalet,
rådhuset och nästan alla lektorernes hus samt trenne broar
uppbrändes, men domkyrkan dock denna gång undslapp den
allmänna förstörelsen. Inom kort uppstod dock staden långt
re-gulierare än förut, och uppblomstrade så hastigt, oaktadt den
ytterligare eldsvådan 1778, att då den 1720 ej hade mer än 4 till
5 små handelsbodar, hade den ej fullt 60 år derefter 26 sådana.
Alla svenska konungar, från och med Gustaf I, hafva
nästan utan undantag försett staden med privilegier, bland hvilka
må nämnas den seglationsfrihet på fremmande orter Carl IX år
1604 gaf staden, hvarföre äfven vid 1765 års riksdag staden
var bland dem, som ansågos ega rätt till ansökning om
återvinnande af stapelfrihet. Ej mindre än 11 riksmöten hafva här
blifvit hållne, från år 1455o till 1585, utaf hvilka 7 endast
under Gustaf I:s regering. Ar 1710, eller sista gången pesten
rasade i Sverige, vistades några af riksråden samt hofrätten i
Westerås. Af häijande sjukdomar led staden sednast 1853, då
106 personer dogo i kolera.
MtärhMla n Miy g g tttuier.
1. Slottet Beläget i södra delen af staden på en höjd vid
Mälaren, tros detta slott hafva blifvit grundlagdt i 12:te
århundradet af biskop Ilianus, sedermera kanoniserad under namn
af S:t I^ian, och skall nära tvenne sekler legat under
biskopsstolen. Ar 1370 innehades det dock i förläning af
riksföreståndaren Bo Jonson Grip, samt likaså 1396 af drottning Margaretha,
och 1420 nämnes det såsom drottning Philippas lifgeding. 13
år sednare måste danske slottsherrn Jösse Eriksson, som tillika
var höfvidsman öfver Westmanland och Dalarne, öfverlemna
slottet till Engelbrecht, och sedan grefve Hans af Eberstein
blifvit insatt till slottsfogde, hemtågade han med sina dalkarlar,
men då ryktet spreds att Jösse Eriksson af Erik XIII åter
skulle insättas, eller någon ännu grymmare i hans ställe, grep
allmogen under Engelbrecht året derpå åter till vapen, och,
sedan Borganäs och Köpingshus blifvit eröfrade, ställdes tåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
