Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Sam (Sala). Denna bergsstad är belägen på en slätt,
3£ mil från Westerås och 12j mil från Stockholm. Den har
helt och hållet den närbelägna silfvergrnfvan att tacka för sin
uppkomst och förmodligen äfven för sitt namn, emedan den
förra, sedan urminnes tider, burit namn af Sala eller Salbergs
grufva, hvarföre staden af invånarne sjelfve ömsom kallades
Sala, ömsom Salberget. Rörande sjelfva benämningen Sala äro
flera meningar. Såsom man känner finnas en mängd ställen i
Sverige, der hufvudordet är Sala, såsom Upsala, Salstad,
Odensala, Westersala m. fl., och alla äro belägna vid något
vattu-drag, samt måste således, efter all sannolikhet, stå i någon
förbindelse dermed. En mängd floder inom och utom
fäderneslandet hafva likaledes denna benämning. Vachterus har sökt
betydelsen i sol, orenlighet, eller i su, som på scytiska språket
var liktydigt med vatten. Ihre deremot säger sig ej kunna
af-göra om detta ord betecknar vattnet, hvarvid ställena legat,
eller stängseln, hvaraf de omgifvits, emedan sale på
Anglo-sachsiska betyder stolpe, stängsel. Ett par ytterligare gissningar
härleda namnet från finskan, på hvilket språk ordet skall betyda
fördold, betecknande den hemlighet finname eller de förste
upp-tagarne af grufvan gjort af sin upptäckt, eller också såsom
betydande en saluort, i följe hvaraf ännu vid grufvan finnes ett
schackt, benämndt torgschacktet. Det enklaste förklaringssättet
torde emedlertid vara att antaga detsamma som för Upsala,
eller härflytande af Salir, salarne, en form, hvari namnet äfven
lärer förekomma i gamla urkunder. Huru som helst är det
urgammalt, och går, liksom grufvans anläggning, tillbaka ända
till hedniska tiden. RedaÄ 1609 ämnade konung Carl IX att
till bergsdriftens uppmuntran anlägga denna stad, men detta
kom ej till utförande förrän under Gustaf Adolfs tid, hvilken
1624 för densamma utfärdade de första privilegierne. Dessa
blefvo sedermera stadfästade af drottning Christina tvenne gånger,
1641 och 1646, äfvensom af förmyndareregeringen 1667.
Platsen, der staden 1622 anlades, hette fordom Ekeby, af några
bondhemman, hvilka der voro belägne. Ett minne deraf är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
