Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu i dag Ekeby damm, vester om staden, hvarifrån en å
löper på norra sidan genom staden, samt förenar sig sedan med
Sagan, som kommer från en annan sjö, benämnd Hallarn, och
slutligen, på andra sidan Nyqvarn, utfaller i Mälaren. Utom
invånarne i Grufbyn, vid pass 40 hushåll, samt handlande och
handtverkare, fingo inga andra nedsätta sig i den nya staden,
än de som tillika voro delegare i grufvan. Deremot förunnades
dem frihet på 5 års tid från alla utskylder till kronan, af hvad
namn som heldst. Oaktadt dess ringa början, tillväxte staden
dock så snart genom inflyttningar, att den redan 27 år efter
dess anläggning, på riksdagen 4649, bekom rum bland rikets
städer. Något som mycket bidrog till denna hastiga förkofran
var, utom bergsdriften, den betydliga jordvidd Gustaf Adolf
genom de första privilegierne tillerkännt staden, då, utom Ekeby
hemmans egor, fordna kungsgården Wäsby samt Bråsta,
öster-sala och Köpalla hemmans egor underlades densamma. Denna
jordrymd förökades ännu ytterligare af drottning Christina med
Norrby och af förmyndareregeringen 4660 med Norra Kifstad,
så att staden för närvarande icke eger mindre än 44,348
tunnland jord, utaf hvilka doek 44,000 utgöras af skog och
betesmark. Genom de ofvannämnda privilegierne af 4667 blef staden
slutligen, såsom orden lyda: ”ansedd för en lika fri Socjetet,
som Falu stad och bergslag.” Nu fastställdes, att staden skulle
bestå af 460 tomter, eller lika många som grufdelame, hvaije
tomt innehållande 42 tunnland, lika mycket i åker, äng och
hagar. Mellan dessa tomter blef nu arbetsdriften fördelad.
Emedlertid tillkom äfven ytterligare, vid stadens uppkomst, 50
så kallade nybyggaretomter, men af hvilka endast 40 äro
bebyggde. Dessa, hvartill ingen jord hörer, fingo egas af
handtverkare eller handlande, med ett ord sådane, som icke ville
deltaga i grnfvedriften, men med det uttryckliga tillägg i resolur
tionerne af 4695 oek 1700, att de ”skulle vara alldeles
förbundne att afstå sina tomter oeh flytta ur staden, om de på
något sätt befinnas de andre egarne af bergsmanstomterne
hin-derlige.” Staden hade äfven i boijan, eller, såsom man med
säkerhet vet, år 4627, ett mynthus, men detta är längesedan
försvunnet, liksom det är obestämdt, huruvida annat än poletter
till ved-, vask-, malm- och kolkörslomes betalande, här blifvit
slagne. Dessutom har likaledes, ehuru mycket sednare, eller i
medlet af förra århundradet, funnits ett klockgjuteri, anlagdt af
en Rockman, och hvarvid, utom kyrkklockor, förfärdigats
alla-handa metallarbeten, såsom ljuskronor, stakar, dosor, bjellror
m. m., men detta är äfven långt för detta nedlagdt. Ånda till
4696 hade staden 2 borgmästare och 42 rådmän, men genom
Carl XI:s förordning af ofvannämnde år nedsattes detta till en
borgmästare och 8 rådmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
