- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 1. Svea rike /
175

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Knappast mera än ett sekel efter stadens grundläggning
skulle dock en stor olycka öfvergå densamma. Genom vådeld
blef nemligen, den 10 Augusti 1736, större delen af staden
af-bränd, så att endast en gård i norra och få i östra och södra
qvarteren återstodo. 1741 bestämdes nu genom en konglig
förordning, att tomterne väl skulle få delas i halfva och fjerdedels,
men att ingen finge hafva flere grufdelar, än tomter i staden,
hvarföre de ock med ratta bära benämningen af
bergsmans-tomter. En tvist, som uppkom om dessas förändring, och
hvilken ej af gjordes förrän 11 år efter det den förfärliga branden
öfvergått staden, hindrade väl något dess återuppbyggande, men
sedan genom kongl. förordningen 1747 alla svårigheter blifvit
häfde, förkofrade staden sig så hastigt, att 22 år derefter, eller
1769, folkmängden redan uppgick till 1,900 personer. Från
ofvannämnde sorgedag har staden i mer än ett århundrade varit
förskonad från några kännbarare olyckor.

Ar 1710, då pesten härjade i Stockholm och söder om
hufvudstaden öfverallt i riket, flyttade Ulrika Eleonora med hela
hofvet till Sala, som genom sin råströk förskonades för den
härjande farsoten, liksom åren 1834 och 1853 från koleran.
1743 uppehöllo sig dalkarlarne här, då de tågade upp till
Stockholm, för att våga det upprorsförsök, hvilket vi, i
hufvudstadens historia, sett taga ett så snöpligt slut. Deputerade från
ständerne mötte dem då i Sala, men blefvo tvenne dagar hållne
i fängsligt förvar, hvarefter de fingo återvända.

JMäråtiiga Byggt*arter.

1, Kyrkan* Denna0 anlades 1634, då den gamla träkyrkan
vid grufvan nedtogs. Ar 1641 invigdes den och blef då till
drottning Christinas ära benämnd Christinas kyrka. Det äldsta
tornet nedkastades samma år af stormen, men ett annat, 140
alnar högt, blef färdigt 1669 och täckt med koppar 1671. Men
äfven kyrkan förskonades ej vid den allmänna branden. Som
emedlertid murarne stodo qvar, blef den snart ånyo täckt och
inredd, hvartill drottning Ulrika Eleonora, till tacksamhet för
den gästfrihet staden visat henne under pesten 1710, qj allenast
bidrog med 3,000 daler kopparmynt, utan äfven 1738 skänkte
den nuvarande praktfulla altartaflan, målad af E. Schröder oeh
föreställande nattvarden, samt en mindre kopia af den altartafla,
som vid branden förstördes, hvilken var skänkt till kyrkan af
enkedrottning Hedvig Eleonora, och som föreställer, då konung
David offrar efter öfverstånden pest. Predikstolen är förfärdigad
1762 af bildhuggaren Holmin i Westerås. Orgelverket, med 27
stämmor, ett af de större och vaekrare i riket, är invigdt 1758.
Det har 3 stora silfverpipor, skänkte af bergmästaren G. Gries-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/1/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free