Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regering varit i full gång, är, såsom vi ofvanföre sett, utan
allt tvifvel, och Herr Stens grufva, så benämnd till minne af
riksföreståndaren Sten Sture den äldre, och hvilken grufva 1480
blifvit upptagen, skall hafva gifvit 24,000 marker silfver årligen.
På bottnen af den så kallade Sandrymningsgrufvan, hvilken
började brytas i Gustaf I:s tid, har man funnit skifvor, stora
som bord, af idel klar silfvermalm, och utlänningar sägas,
under slutet af hans regering, hafva yttrat, att man från
silfver-grufvan hvaije vecka lemnade till skattkammaren ett skeppund
eller 500 marker fint silfver. I denne konungs tid blefvo den
så kallade Kungsrymningen och Storgrufvan upptagne. Under
Erik XIV:s regering nedgick afkastningen till 10,000 marker
årligen, som ännu mycket mer förminskades under Johan III:s,
då 1571 halfva grufvan genom tvenne stora ras förstördes. Nu
ansågs grufvan en lång tid för så farlig, att den endast
bearbetades af fångar och lifdömde, som här höllos till arbete, i
följe hvaraf äfven på 1590-talet tillverkningen knappt besteg sig
till 1,000 marker årligen. Men denna skulle ännu ytterligare
förminskas, då tvenne liffländare vid namn Wulff öfvertogo
grufvan, samt nedgick slutligen till intet, då grufdriften omkring
4600 ett helt år låg nere. Nu införskrefvos, så väl i Carl IX:s
som Gustaf Adolfs tid, från Tyskland, flere i bergsvetenskapen
kunnige personer, och bland andra upptogs 1622 ett schackt,
som för dess yraniga malmtillgång fick namnet Makalös. Detta
schackt är ock det som blifvit djupast af alla bearbetadt, ty
1658 hade det 212 famnars djup. Georg Griesbach, en af den
sistnämnde konungen från Harz införskrifven ”Mineur-Capitaine”,
och hvilken sedermera blef bergmästare vid grufvan, inrättade
1630 den så kallade ”Konsten”, en aquedukt af träd och i
stor skala, hvarigenom vattnet, i stället att ledas från ett ställe
till ett annat, uppfordras utur grufvan. För denna uppfinning
lärer Griesbach af konungen erhållit en då för tiden ganska
betydlig summa, eller 20,000 riksdaler, men så skall den icke
heller besparat kronan mindre än 2,912 tunnor spanmål och
11,648 dagsverken årligen, emedan vattnet före denna tid endast
genom hästvindar upphemtades ur grufvan. 1646 skedde åter
ett stort ras. Drottningschacktet sänktes 1650 och blef färdigt
10 år derefter. Carlsschacktet påböljades äfven vid denna tid,
men blef ej färdigt förrän 1708. Flera gånger var silfververket
under detta sekel vexelvis i kronans och bergslagens, ja, till
och med 1675 i enskild mans ego, såsom då det sistnämnde år
förpantades till kammarrådet Gripenstjerna för en
penninge-summa, som han försträckt kronan, men sista gången kom det
dock 1682 i bergslagens händer genom kontrakt med kronan.
Under denna period steg tillverkningen från 4 till 7,000 marker
årligen. 1741 blefvo, med kongligt tillstånd, lotterne ökade
Sveriges Städer. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
