Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oi ed 40, så att de nu utgöra 200. Från böljan af 18:de seklet
minskades dock betydligt afkastningen, som i medlet deraf
nedgick ända till 1,100 marker, men ökades dock åter i slutet af
detta århundrade till 2,000. Under innevarande sekel har den
likväl höjt sig till i medeltal 3,500 marker årligen. Under de
sednare åren har afkastningen fluktuerat, så att, då den 1848
ej steg till mer än 3,054 marker, uppgick den 1849 till 3,615
och 1850 till 3,835 marker. Så har äfven förhållandet varit
de 3 derpå följande åren, så att då tillverkningen 1851 var
3,8}1 marker, besteg den sig 1852 till icke mer än 3,425, men
uppgick åter 4853 till 3,934 marker. Men grufvan producerar
äfven bly och silfverglitt, af hvilket förra slag man år 1850
bekom 184 skeppund och af det sednare 135 centner. I afgift
till kronan» tionde, myntarelön och slagskatt erlade bergslagen
samma år 11,597 R:dr Banko. Den, genom en förordning af
4829 bildade räntenedsättningsfond, för att, utan vidare
begagnande af 1741 års arrendekontrakt med kronan, sätta
silfver-verket i stånd att upprätthålla bergsbruket, och som är afsedd
att slutligen gifva en afkastning af 1,100 tunnor spanmål årligen,
var vid 1850 års slut något öfver 48,500 R:dr Banko. Att
grufvan med skäl sedan fordomtima kallats rikets skattkammare,
eller såsom Gustaf I benämnde den: Svea rikes uppehälle, synes
bäst af en 1840 på ständernes begäran företagen undersökning,
genom hvilken blifvit utrönt att den, på de sista 3 seklerne,
afkastat 1,642,000 marker, eller, förvandlade uti penningar,
43,438,000 R:dr Specie, och som grufvan, i fall man får sätta
tro till äldre uppgifter, ifrån år 1400 till denna beräknings
böljan, skall hafva gifvit mer än dubbelt så mycket, samt
således från denna tid tillsammans 3,369,000 marker, eller nära
108 millioner R:dr R:gs.
Grufvan har 4 bottnar, dess största djup är 450 famnar
och längden nära 3,000 fot De nu mest begagnade bland
grufvorne äro Torgschackts-, Carlsschackts- och Storgrufvorne.
Bergslagen skötes af en bergshauptman, som till sitt biträde
har geschworner, bergswärdie, fiskal, kassör m. fl. underordnade
tjenstemän. Uti stora grufsalen vid bergmästarebostället
derstädes förvaras den tunna, hvaruti Sveriges mest populäre konung,
Carl XI, i sällskap med kongl. rådet och presidenten i
Bergskollegium, grefve F. Wrede, den 13 Augusti 1687 nedfor till
nedersta bottnen. Tvenne andra, den Fredrik I:s broder,
landt-grefve Wilhelm af Hessen, begagnade, då han 1720 besåg grufvan,
samt en, förfärdigad, då Adolf Fredrik ämnade sig ned, äfvensom
de nedsotade handskar, drottning Ulrika Eleonora begagnat, då hon
besökte grufvan, har man äfven tillfälle att här bese. Andra
tidigare furstliga besök känner man äfven, såsom hertig Carl Philips,
hvarom man i orten har en egen sägen. Hertigen kom en höst
resande med något följe och tog in hos en välmående bergsman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
