Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande. I gamla göthiskan är ar, aurn, arn liktydigt med örn.
Nu omtalar Palmsköld i sina handskrifna samlingar en sägen,
som förmäler, att när första trädet höggs, för att rödja mark
till stadens anläggning, satt en örn i trädet, hvilken sköts och
som sedan gaf anledning till stadens vapen. Hvad är ttii
enklare, än att arbo således betyder örnens bo, örnbo, hvarefter
staden blifvit uppkallad. Denna mening förkastas alldeles af
Lohman, i hans Arboga Känning, förmodligen emedan den är
naturligast. Den uråldriga traditionen bekräftas emedlertid,
såsom det tyckes, ännu mera af stadens vapen, en örn. Måhända
har i den lund eller skog, som då nedhöggs, varit så gamla
träd, att örnar derutl valt sina bon, och emedan detta är
sällsynt på slättbygder, kan det äfven varit en anledning méra till
stadens namn. Märkligt är emedlertid, att allmogen i kring*
liggande trakter ännu i dag merändels lära kalla staden endast
Arbo. Nu synes namnet, under den tid tyskar och danskar
ömsom brandskattade Sverige, antagit böjning efter deras språk,
äfvensom af latinet, hvilket inkom med munkarne och som så
många århundraden utgjorde veridsspråket. En förbistring i
namnet uppkom väl i slutet af 16: de seklet genom alla dessa
sammanblandade idiomer, då det skrefs Arlsboga och Arffboga,
såsom det 1593 finnes stafvadt på underskriften till Upsala
mötes beslut, men slutligen tyckes det emedlertid med ett renare
fepråk någorlunda hafva återgått till sin ursprungliga form. Den
allmännast antagna gissningen om uppkomsten af stadens namn
härleder det från göthiska orden ar, å, och buga eller boga,
pilbåge, hvarföre, då Storån, som genomflyter staden, här
kröker sig, det skulle betyda åns krökning.
Att staden redan under hedniska tiden och kristendomens
första period varit en betydande ort, bekräftas emedlertid af en
mängd ättehögar och en park nära staden, som förmenas hafva
varit offerlund, äfvensom af lémningar utaf flera borgar och
fästen. Ett slott har legat en half mil Öster om staden på en
holme i Arboga ån, och hvilket tros hafva varit det starka
fästet Akersborg, till Btöd för hvilken mening bland annat
an-föres, att kringliggande härad ännu bär namn af Åkerbo.
Ravalds- eller Ragvaldsborg, på Herrängen invid staden, har
troligen äfven varit ett vikingasäte; på Skansberget, vester om
staden, synas så vidsträckta lémningar åf skansar, att de
säkerligen kunnat rymma flera tusen man, och slutligen skall söder
ut, åt Hasta till, tvenne stora borgar legat, hvilket allt talar
för stadens betydenhet, då den varit så väl försvarad. Under
medeltiden åter, då denna till stor del berodde af kyrkornes
Och klostrens antal, synes staden på intet sätt aftagit, emedan,
efter hvad man med säkerhet tror sig känna, den icke egt
mindre än 5 kyrkor, 3 kloster, .4 kapell och dessutom flera
gillen. De kyrkor, hvilkas plats man numera knappt känner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
