Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lära varit S:t Olofs, Petri och Pauli samt Helgeands- eller
Hospitalskyrkan. Den förstnämnda skall hafva legat vester om
staden på det så kallade Nästqvarnsgärdet, men är icke nämnd
sedan slutet af 1200-talet. Petri och Pauli kyrka deremot
omtalas ett sekel sednare, men dess belägenhet är okänd och man
tror att den blifvit afbränd 1468. Helgeandskyrkan, den sista
af dessa 3, lärer varit sammanbyggd med franciskanerklostret.
De 4 kapellen voro: den helige Svens kapell, söder om staden,
S:tse Catharinas vid gamla storgatan nära tullen, Helge
Kors-kapellet på norra sidan om ån, och slutligen S:t Andreas, som
utgör en del af den nuvarande stadskyrkan. Klostren åter voro,
att börja med, ett franciskanerkloster, som skall år 1285 blifvit
uppfördt af Magnus Ladulås, hvilket lärer intagit hela platsen
mellan stora torget, ån och smedjegatan, eller der rådhuset,
jerntorget och stadskyrkan nu ligga. Dominikanerklostret,
upp-bygdt år 1320 under Magni Smeks regering, förmenas hafva
varit beläget söder om ån på den så kallade lilla Dynngrunden,
förmodligen uppkallad efter en ryttmästare med detta namn.
Det tredje, som skall varit ett Benediktinerorden tillhörande
nunnekloster, anlagdt 1308 i Birger Magnussons tid, lärer hafva
legat nära franciskanerklostret, på samma plats nu stadskyrkan
intager, men troligen blifvit upplöst förr än de andra klostren.
Såsom bevis på den stränga disciplin, som vid anläggningen
af sådane kloster befunnits nödig, anföres att ännu nere vid
åbrädden skall man kunna se lemningar af ett hvalf, som medelst
en underjordisk gång varit förenadt med klostret, på det
nunnorna skulle kunna hemta vatten, utan att "komma i
mannaåsyn." Det tros emedlertid att klostret blifvit upplöst efter den
brand, som 1468 öfvergick staden, ty 1476 egde franciskanerne
byggnaden, som de förvandlade till det ofvannämnda S:t Andre»
kapell. En bland de svåraste hemsokelser, staden under denna
period af sin tillvaro hade att uthärda, var 1350 af digerdöden,
som lärer rasat ganska starkt derstädes.
Den första riksdag af de många, som här blifvit hållne,
uppgifves vara år 1307, då hertigarne Erik och Waldemar
sammankallade en sådan för uppgörandet af förlikning mellan dem
och Birger, hvilken äfven åstadkoms, och hvarpå konungen
försattes i frihet. Under Engelbrechts tid höllos här icke
mindre än 3 riksmöten, hvaraf det första, 1434, är det märkligaste,
emedan han på detsamma valdes till rikets höfvidsman. Nästan
hvarje af de påföljande åren var nu här ett riksmöte, och på
det som egde rum 1440 nedlade Carl Knutson
riksföreståndare-skapet, mot det han erhöll Finland och Öland, det förra såsom
lifstidsförläning, det sednare såsom pant för 40,000 mark, hvilka
kronan skulle betala hans arfvingar i lösen. Nu valdes på
samma riksdag Christofer af Bäjern till konung. På det femte
riksmötet, som härefter sammankallades i Arboga, år 1471, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
