Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaddningen emot fäderneslandets sjelfbestånd. Under Gustaf I:s
regering höllos, ehuru, såsom vi förnt sett, den 1525 utskrifne
riksdag, för den staden öfvergångne olycka, ej blef af, icke
mindre än 7 riksdagar i Arboga, af hvilka endast år 1532
tvenne. På det sista riksmöte konung Gustaf 1546
sammankallade härstädes, meddelade han ständerne, att man så väl af
Danmark och Lttbeck, som af Christian Tyranns fränder kunde
befara anfall, då man det minst förmodade. Vid denna riksdag
beviljade ständerne äfven konungens söner, prinsarne, ett mot
deras rang gassande underhåll. Erik XIV höll äfvenledes 1564
1 Arboga en riksdag, vid hvilken, sedan delningen af arfvet
efter konung Gustaf efter många öfverläggningar blifvit bestämd,
godkändes af ständerne 43 artiklar, hvilka bestämde hertigarnes
rättigheter och skyldigheter, och hvilka artiklar äfven Johan
Och Magnus, fastän ogerna, måste beqväma sig att underteckna.
Medan konungen här vistades upphöjde han äfven Göran
Pehrs-son till vice kansler, samt lade derigenom grunden till så väl
Sin, som hans olycka. På den riksdag, som hertig Carl 1597,
under benämning af ”enighets- och ståndaktighets-sammankomst”,
låtit utlysa till Arboga, utsågs han enhälligt att stå i spetsen
för regeringen, men likväl beslöts att sända en beskickning till
konung Sigismund i Pohlen för biläggning af stridigheterne,
samt att oroligheterne i Finland skulle med våld stillas. En
riksdag lärer åter hållits här 2 år derefter, samt tvenne
herredagar 1637 och 1657, men denna sednare var äfven den sista.
?rån den första riksdag, hvilken, såsom vi sett, hölls 1307,
till den ofvannämnda, utgöra de emedlertid sammanräknade ett
antal af icke mindre än 32. Lägger man då härtill de många
prestmöten, som under medeltiden här hållits, af hvilka det
första uppgifves vara hållet 1297 och det sista 1474, samt
hvilka uppgå till ett antal af 7, så utgör det hela 39. Denna
sednare uppgift tyckes antyda den betydenhet Arboga äfven i
andligt hänseende under medeltiden njutit. Hvilken stad i Sverige
kan väl således, i fråga om riksmöten, utom hufvudstaden,
mäta sig med denna nu, i proportion, så oansenliga stad? Dess
betydenhet unde? hela denna period af vår historia intygas
ytterligare deraf, att den, ända till 1647, innehade 14:de rummet
bland Sveriges städer, men nedflyttades 4664, sedan de skånska
tillkommit, till det 24:de, och har nu det 27:de.
De äldsta privilegier man för densamma känner, äro
utfärdade år 1480 af riddar Nils Sture, hvaruti han efterskänker
staden den ränta, som af ålder och i många konungars och
herrars tid af densamma utgjorts, hvilket ytterligare bestyrker
de bevis på dess ålder, som redan blifvit anförde. Sedermera
bekom staden sådana 3 serskilda gånger af konung Gustaf I.
Bland de största fördelar staden af någon svensk konung erhållit,
vår emedlertid då den af Johan III år 1576 bekom rättighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
