Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hil fri hattdel på sr|$städehie tittfm skätgåtdeh. Så Väl Cåtl IX
som Gustaf Adolf Visadé äfven staden sfn syrtnerliga öttivåtdrtad
genom pTivilegiet, hvilka alla deras efterträdare intill sednare
tider förnyat eller stadfästat.
Då klostren af Gustaf I indrogos, uppstodo i deras ställe
i många Btäder kuftgsgårdat. Åfven denna städ har haft ett
sådan, som, sedan den 1551 blifvit inredd "till kongliga perso^
ners beqvämlighet", sett många sådane inom Sina mutar. Johan
III skall ofta hafva vistats här, samt likaså hans stjufmodet,
enkedrottnlng Gatharina Stenbock. Hans syster, prinsessan
Cecilia, förmäld med markgrefven Christofer af Baden, höll här i
staden höf i 8 &rs tid, fråh 1574 till 4579. Ofta kom då dfeh
ännu unga änkedrottningen in från sitt enkesäte, Strömsholm,
och nu roade sig stjufmöder och stjufdotter med att anställa
bföllop eller andra fester, af hvilken glada tid minnet
traditiotts-vis ännu tattlefver i Arboga. Sedan deftiia kungsgård
emedlet-tid 456# af brunnit, uppbyggdes den ej åter, utan Carl IX.
skänkte Staden åt 4609 all den jord, sota tillhört densamma,
toot en årlig åfgift af 78 Skepptmd stångjern, men hvilken åf
Gustaf Adolf yttetligåte åt 4643 efterskänkte# Ett mynthus
har äfven stai&en Under sistnämfide konungs tid egt, der åren
4626 och 4627 isynnerhet kopparmynt, de så kallade Arboga
klipp in gar och fyrkår, blifvit slagne. Vida beryktade hafva
stadens "hatneSkmakare” varit, hvilka äånu 1720 voro så
tallrike, att de hade 30 biträden j men ehuru Carl IX åt 4607
tillät dem bilda ett eget faktori, så fötsvtinno de smånifigom !
medlei af 18:de seklet med bruket af pansar, hatnesk m. m.,
äfvensom genom det tillstånd Stockholm och Sätet fingo, att
idka samma yrke, hvilket förvandlades till det nuvårande
plåt-slagareyrkét.
Hvad Stadens sednare öden beträffar, Så afbrann södtå
sidah deraf 1569 och 4650, samt hotadeä äfven med samma öde
4743, då Battholötneidagen åskan nedslog i tådhuöet under
ällmän tådstugtträtt, hvatvid rtiångå åf de ttärvatande fittgb
kontusiönet, men hVatkén husét ahtändes eller någon dödades.
Endast tvetifte blad af lagboken, Som låg öppen på bordet, fSt**
kolades i form af en halfmåne. Något som, utöfn desså olycköt,
också mycket bidragit till aftagandet af stadens välmåga, var
anläggandet i drottning Christinas tid af städerna Nora och
Linde, äfvensom af Hjelm are kanal, hvilket allt bidrog att leda
varuomsättningen åt annat håll.
BlaEild de historiska tllldtagelSet, som timat 1 denna stad,
tétdé äfven fÖrtjéna fiäfrinäs dén äaftimåfrdtäbbhing, som den 2$
Decembet 4642 egde ttim meilån botgetska^et och deA i stadtfn
fötlagde gatnison, hvatHä stadené "hauptmatt" DaAfel
Simottä-s<wi, botgfÄSstaren Låts Olofsson ocfc några botgate blefvo
dftdåttfe, men ftfVött flefra soldafter åf "höfvitsmanftéfc" Wilhelms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
