Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nppfördt i Birger Jarls tid eller trettonde seklet. Det enda man
känner äfven om denna den yngsta borgen, är att de» 1420
tillika med hela Snäfringe härad, Westerås samt flera andia
»lett och städer af Erik XIII’ blifvit gifven såsom lifgeding åt
hans gemål, drottning Philippa. Något längre fram lärer Erik
till fogde derpå insatt en dansk vid namn Johan Wale, hvilken
i grymheter nästan kunnat mäta sig med Jösse Eriksson på
Westerås slott, hvarföre äfven, sedan detta 1433 blifvit af En*
gelbrecht intaget, han genast vände sig mot Köpdngshus. För
feg eller oek för svag att knnna göra motstånd, flydde Wale då
till Almarestäk och lemnade borgen åt sitt öde, som äfven blef
nppbränd. Den lärer derefter aldrig blifvit iståndsatt, ehuru
både Johan III och Carl IX ämnade uppföra den långt
präktigare och fastare än förut, men oroligheter, krig och död före*
kom dem. Gustaf Adolf, såsom hertig, blef emedlertid 1009
förlänad med Köpingshus och staden samt flere socknar. Grönö
säges- fordom varit ladugård till detta slott. Vid Husbagen,
som förmodligen, att dömma af namnet, varit en park eller
tillhört ofvannämnde slott, är den så kallade Tingshögen, hvarest
tillika en offerkälla skall hafva funnits. Såsom bekant är, hifllos
under hednatiden ting på sådane högar under bar himmel,, men
dylika förekomma således endast vid konungasäten, offerställen
och större handelsplatser eller köpingar, hvarför denna stad
äfven fordom lärer kallats Lagaköping, men skämtvis Laglösa
Köping. Det enkla namn den nu bär, synes likaledes tala föt
dess höga ålder, hvilken icke, såsom våra andra städer, hvilkas
namn slutas med ordet köping, behöft lägga något framför
detsamma, för att kunna skilja sig från de andra. Att staden
äfven under katholska tiden varit betydlig, om man antager
dess utsträckning så stor, som ofvan nämndt är, bevisas l?äst
deraf, att- den under denna period skall hafva egt lika många
kyrkor som Arboga, eller 5, samt, besynnerligt nog, liksem
det, icke på en gång. Den första var densamma staden ännu
eger. Den andra var Malma, om anledningen till hvars
benämning vi förut talat; den tredje var belägen vid det äldsta
konun-gasätet, Strögård, hvarest norr om densamma lemningar deraf
äro att söka. Den fferde kyrkan, helgad åt S:t Olo#, stod i
nuvarande staden, vester om ån, men som den skall varit af
trä, måste den 1440 nedrifvas, hvarefter en annan kyrka i dess
ställe uppfördes och hvartill en riddare på Strö, benämnd Ivar
Jonsson, konungens båda fogdar Jöran Eriksson och Anders
Starck, samt stadens föreståndare och 2\ förmögna borgare
förnämligast bidragit, emot det att onsdagen hvaije vecka en
högtidlig själamessa skulle firas för dem. Denna kyrka hörde
egentligen till det Cistercienser- eller Bemhardinerkloster, som
då fanns i staden. Att det hört till denna orden, shitar man
Sverige} Ståder. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
