- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 1. Svea rike /
194

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig till deraf, att dess föreståndare kallades abbot, hvilket icke
var förhållandet hvarken med Dominikaner eller Franciskaner.
Liksom de flesta kloster under medeltiden, har detta äfvenledes
varit ganska förmöget, emedan man af historien känner, att de
1523 till Gnstaf I, i och för betalning af utländsk skuld samt
sold åt legoknektar, måst beqväma sig att lemna 100 mark
lödigt silfver, eller 1,600 R:dr Specie. Jemte andra kloster i
riket upphäfdes äfven detta af sistnämnde konung. Sannolikast
torde dock vara, om man utan all partiskhet betraktar saken,
att staden fordom, måhända under hedentima, varit belägen
längre upp mot Malma, då Mälarens högre vattenstånd tillåtit
fartyg gå dit upp, men att den i tidernas längd, för
vattenbristen deruti, måst flyttas till sin nuvarande plats. Ty det är
väl knappast troligt, att i norden, så nära Sigtuna, Upsala och
Stockholm, skulle funnits en stad af mils längd, d. v. s. i
utsträckning, om ej möjligen i storlek, täflande med det
nuvarande Stockholm, utan att äldre historieskrifvare haft någon
aning om dess betydenhet. Åtminstone har detta då endast
kunnat ega rum under hednatiden, och staden således icke under
medeltiden kunnat skryta med 4 kyrkor på en gång. 2 kyrkor
har ju kunnat vara nog, och har icke de öfriga slotten kunnat
begagnas till residens vissa tider om året, såsom nu Haga och
Drottningholm?

Under Gustaf I:s befrielsekrig tilldrog sig här 1521 en
händelse, som för sin ovanlighet och nyttiga lärdom intager ett
rum i svenska historien. Peder Ugla, en ung man och Olof
Bondes underbefälhafvare, upphann ståthållaren på Örebro slott,
Anders Pedersen, nära Köping, och lyckades väl genom sin
tapperhet att drifva honom framför sig genom staden och skingra
hans trupper, men begagnade sig icke af sin seger, utan förläde
sitt folk dels i staden, dels utomkring, der de upptände eldar
och öfverlemnade sig åt hvilan, sedan de fleste förut druckit sig
rusige. Anders Pedersen, ehuru slagen, var dock förslagen nog
att skynda till Westerås, af slottsherrn derstädes, Henrik von
Melen, erhålla 300 ryttare, och med dem skyndsamt återvända.
Denna list lyckades fullkomligt. Ugla jemte hela hans skara
måste med lifvet umgälla sin vårdslöshet. Dock blefvo de ej
ohämnade, ty 6 år derefter öfverraskade deras fränder och vänner
Anders Pedersen på Strö kungsgård, der han med sitt lif måste
betala de förras. Den förromnämnda tilldragelsen bär emedlertid
namnet Köpingsleken.

De äldsta privilegier staden ännu eger i behåll, äro 1474
utfärdade af Sten Sture den äldre, hvaruti staden kallas
Laga-köping, men så väl Gustaf I, som hans söner Johan III och
Carl IX, äfvensom Sigismund och Gustaf Adolf, hafva
ihåg-kommit den med sådane, ja, Johan ni icke mindre än 4
ser-skildta gånger, 1568, 1572, 1583 och 1584, och Gustaf Adolf 2,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/1/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free