Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åren 1620 och 1624. Dessa privilegier hafva alla öfriga
regen-ter stadfästat. Vid 1649 års riksdag innehade staden ännu
17:de rummet bland rikets städer, men fick vid 1664 års riksdag
det 28:de, sednare det 30:de, men innehar nu 33:dje rummet.
Stadens vapen är ett kors jemte bokstafven K, som betyder
Köping, men i gamla tider lärer det varit ett R, som satt
många myror i fornforskarnes hufvuden. Som ett sådant kors
lärer varit det vapen, norske konungen Olof bar, hvilken, efter
sin död år 1030 i slaget vid Stiklarstad, blef upptagen bland
helgonens antal, och denne konung, vid sin flykt, 2 år förut,
från Norrige till Gardarike eller Ryssland, skall hafva tagit
vägen öfver Sverige, och i Köping grundlagt den, såsom vi
ofvanföre nämnt, efter honom uppkallade kyrka, är den
sannolikaste förmodan, att denna bokstaf betydt Rex och haft
afse-ende på honom. Visst är, såsom man af historien känner, att
S:t Olof varit hela ortens skyddspatron och att stadens
förnämsta marknad ännu kallas Olofsmessa till minne af honom, hvilken
marknad fordom hållits i slutet af Juli, ehuru den sedermera
blifvit framflyttad till slutet af Augusti.
M&rHlign ByggnaAetr,
1. Kyrkan. Denna stora och vackra kyrka är belägen på
en hög ås vid norra ändan af staden, och lärer i början hafva
varit rund, såsom man ännu ser vid Solna kyrka nära
Stockholm, en form, hvilken endast våra* äldsta kyrkor eger, och
således ett ytterligare bevis för stadens höga ålder. Sedan en
mängd ändringar och tillbyggnader under flera sekler blifvit
gjorde, befanns den slutligen i medlet af 17:de seklet så
bristfällig, att man var betänkt på dess ombyggnad. Stadsboerne
fingo visserligen 1649 någon hjelp af drottning Christina, samt
tillerkändes 1667 af Arboga åker- och hammarskatt årligen 18
skeppund stångjern, men kyrkan blef dock ej fullkomligt
fullbordad förrän 1702, samt således först under den fjerde
monarkens regering. Den håller 79 alnar i längd och 48 i bredd
inom murarne, och öfverst i ett af hvalfven ser man 4 hjertan
ställde emot hvarandra med en öfverskrift på latin, som antyder
öfi många välgerningar denna kyrka under påstående byggnad
åtnjutit af drottning Christina, Carl X, Carl XI och Carl XII.
En åldrig altartafla, öfverallt förgylld, föreställer en man i
konungslig drägt, med svärd vid sidan, i högra handen en kalk
och i den venstra en stor stridsyxa, samt trampande på ett
krönt missfoster, och således ingen annan än den ofvannämnde
Olof den Helige, stadens fordne skyddspatron. Ett nyare
märkligt monument har denna kyrka äfven att uppvisa, nemligen
öfver den bekante kemisten Scheele, som var apothekare härstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
