Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
al staden nedbrunnit. Men så har Örebro, inom loppet af de
12 sednare åren, lidit så mycket mera af eldens häijningar,
såsom 1843, då 24 hus af norra stadsdelen afbrunno, och nu
sednast af 4en förfärliga eldsvådan den 23 Mars 1854, som
inom ett dygn lade 59 gårdar af södra och medlersta stadsdelen
i aska. Utom dessa eldsvådor hemsöktes äfven staden 1766 af
en elakartad feber, som bortryckte mycket folk. Under det
hofvet 1709 vistades i Örebro, dit det för pesten måst taga sin
tillflykt från Stockholm, utbrast väl likaledes smittan derstädes,
så att hofvet hals öfver hufvud måste begifva sig till Fahlun,
men ehuru nästan alla hushållen på den så kallade norra
smedjebacken inom stadens gebiet utdogo, visade sig dock smittan icke
på något enda ställe i sjelfva staden. Detsamma lärer äfven
varit förhållandet långt förut, eller 1603, emedan man af
inskriptionen å en grafsten på Örebro kyrkogård finner, att
dåvarande stadsskrifvaren Johannes Rudbeckius detta år dödt af
pesten, men något vidare känner man lyckligtvis icke om dess
härjande i denna stad.
Från det privilegium af 1404, hvarom ofvanföre är nämn dt,
utfärdadt af dåvarande riksföreståndaren biskop Kettil i
Linköping, och h varigenom Örebro på € år befriades från årlig
skatt, intill närvarande tid, har staden att uppvisa mer än 50
privilegier och kongl. resolutioner, hvaraf de flesta förskrifva sig
från Carl IX:s och drottning Christinas tid.
Hvad stadens sigill beträffar, som blifvit så märkvärdigt
genom det så kallade Örebro märke, eller det vapen, som
drottning Margaretha af elakhet skall hafva gifvit staden, så ligger,
enligt sednare forskningar, oförlåtlig okunnighet eller illvilja tiU
grund för detta påstående. Så väl på ett dokument från medlet
*f fjortonde seklet, och således före drottning Margarethas
regering, äfvensom på ett bytesbref, som finnes i riksarkivet, af år
1437, ech således straxt efter densamma, ser man nemligen
staden Örebros sigill, sådant det ännu är, det vill säga
föreställande en örn med utspända vingar och klor. 3 andra sigill,
hvilka staden bevisligen alla begagnat, framvisa alldeles samma
vapen, hvarföre man häraf tyckes kunna med bestämdhet draga
den slutsats, att Örebro märke, eller bokstafven O, på längden
genomskuren af ett streck, aldrig varit stadens vapen. Deremot
förekommer detta på ett under förenämnda drottnings regering
härstädeB slaget mynt. Hinc ill» lacrymse. Man må med skäl
understundom förundra sig öfver huru blindt en efterverld satt
teo till någon omtyckt., men partisk historieskrifvares eftast
ganska lösliga vittnesbörd. Så har Ericus Olai i sin svenska historia
beskyllt drottning Margaretha, att hon, för att förödmjuka
sven-ekarne, låtit slå ett oanständigt mynt, då detta tecken helt
enkelt betyder ett danskt ö eller begynnelsebokstafven till ‘Örebro
namn. Detta åter står der lör att antyda att det är slaget j*a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
