Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Örebro mynthtts, emedan sådane Tid demta tid funnos på många
ställen i riket. Man kan visserligen invända, att på ett svenski
mynt äfven en svensk bokstaf borde anbringas, men som drottningen
för det första var danska oeh gravören säkerligen äfven från
detta land, samt derföre ej kände att denna bokstaf -skrefs på
annat sätt, kom bokstafven äfven att blifva dansk. Så ser man
äfven på det förstnämnda af dessa sigill stadens namn stafvadt
med dubbla vokaler, eller på fullkomligt danskt sätt, nemligen:
Oraabroo, äfvensom på de tvenne andra, hvilka bevisligen
begagnats under medeltiden, namnet alltid skrifvet med ett 0. I
fråga om sjelfva vapnet, örnen, är synnerligen
anmärknings-värdt, att de tvenne närbelägna städerna Arboga och Örebro
hafva alldeles samma vapen, liksom skulle de i den gråa
forntiden, då de forst fingo sina stadsvapen, hafva lydt under en
och samma fylkeskonung eller utgjort integrerande delar af ett
och samma lydrike.
På en höjd, den så kallade tingsstugulyckan, i norra delen
af staden, lärer stadens enda kloster legat, af hvilket intet
finnes öfrigt, utom en god brunn, benämnd Klosterkällan.
Visserligen känner man, att konung Erik af Pommern, somliga
uppgifva 1410, andra 1418, åt karmelitermunkar upplåtit klostret
uti Örebro, men af gamla handlingar bestyrkes, att redan år
1291 ett Vårfru- eller S:t Olofskloster derstädes funnits. Häraf
har man tagit sig anledning att tro, det 2 eller 3 kloster varit
i denna stad, men detta är, enligt sednare tiders forskningar,
en fullkomlig irring. Förklaringen på de trenne namnen för ett
enda kloster är ganska lätt. Då det nemligen forst invigdes,
blef det troligen, liksom många andra i och utom riket, helgadt
åt jungfru Maria, uti katholska länderna, såsom man vet, i
dagligt tal kallad Vår Fru, hvarföre äfven så otaliga kyrkor
bära detta epithet, samt klostret sedermera vid någon
ombyggnad, eller då det inrymts åt någon annan orden, blifvit helgadt
åt S:t Olof, och slutligen, sedan ett nytt kloster af konung
Christian I:s gemål, drottning Dorothea, 1462 blifvit uppfördt
åt Karmelitermunkarne, uteslutande ända till reformationstiden
burit detta namn. Förmodligen har denna drottning med så
mycken förkärlek omhuldat detta kloster, emedan hon fått
Örebro stad till morgongåfva. Det lärer efter reformationens
införande rifvits och stenen begagnats vid slottets nybyggnad.
Icke mindre än 15 riksmöten och 5 kyrkomöten hafva i
Örebro blifvit hållne, om man till de sednare räknar det, som
historien först förmäler, eller det af år 1292, och detta torde
äfven vara svårt att dit hänföra, då, såsom det hufvudsakligaste
hvilket dervid företogs, anföres, att Isarus eller Ysarus derunder
blef invigd till biskop i Strengnas. På riksdagen 1308 forliktes
väl konung Birger med sina bröder, hertigame Erik och
Waldemar, men på det hårda vilkor, att han åt dem skulle afötå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
