- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 1. Svea rike /
237

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Antagor man således att stadens naimn renast skrifvits Fahlån,
så torde man ej förundra sig öfver att det Under så många
århundraden, då landet under tiden blifvit Öfversvämmadt af tyskar
och danskar, förändrats med en enda bokstaf, tvertom, då man
besinnar den förändring många andra stadsnamn undergått, kan
man med skäl förundra sig Öfver att det under en sådan
tide-rymd kunnat bibehålla sig så oförfalskadt. Uti flere äldre
disputationer anföres väl såsom stöd för meningen att orten
varit bebodd i hednatiden, att en gammal dansk historieskrifvare,
vid beskrifningen om Bråvalla slag, uppger en Bersi af Falu,
men huru lätt är icke att han, obekant med svenska språket,
tagit ett nomen proprium för ortsnamn, och att slutligen ingen
annan dermed menats, än Fale den Götiske, som Peringschöld
vid samma tillfälle omnämner.

Att nu återkomma till sjelfva staden, så var dess
anläggning redan påtänkt af konung Carl IX, som till och med 1608
derföre lärer utfärdat privilegier, men detta kom dock ej till
utförande förrän 1624, då konung Gustaf Adolf förnyade dem,
och hvilka äfven 1641 bekräftades af drottning Christina, liksom
sedermera af nästan alla följande regenter. Från pestartade
sjukdomar har väl denna stad, liksom Sala, ständigt varit
förskonad, emedan roströken säges vara ett säkert förvaringsmedel
deremot, men af andra olyckor, såsom eld och vattuflöde, har
den dock varit hemsökt. Så hände, den 27 Juli 1666, att ett
skyfall åtföljdt af åska, blixt och hagel anställde stor förödelse.
Hus blefvo af detta förfärliga oväder bortförde, slaggvarpen
liksom itudelade, stora kolbäddar och vedstaplar borttagne,
konst-grafven sönderbruten och en del bergsmäns bruk vid
Gammel-berget bortsopade. Ehuru ovädret icke varade mer än ett par
timmar, förorsakade det dock ganska betydlig skada. En
samtida författare värderar detsamma till öfver 30,000 daler
kopparmynt, och säger att många derigenom förlorade sina egor,
emedan det tagit bort all svartmylla eller öfverhöljt dem med
slagg. Grufvan var i stor fara och förlusten derstädes
uppskattades till 1,000 skeppund ofri råkoppar. 10,000 daler
kopparmynt anslogs af regeringen till utdelning åt dem, som vid
detta tillfälle blifvit lidande. 1677 ledo äfven de, som bodde vid
stranden af den å, hvilken flyter genom staden, mycket genom
dess öfversvämning. Både före och efteråt, såsom 1655, 1728
och 1764, förorsakade vårfloden sådan öfversvämning, att vattnet
stod flere alnar högt på Helsinge- och Nytorgen. Länge, ja
öfver 130 år från stadens grundläggning, förskonades den väl för
eldens häapiingar, men så blef den på ett år, 1761, så mycket
starkare hemsökt, då tvenne gånger tätt på hvarandra, den 20
Juni och 2 Juli, större delen af staden genom vådeld afbrändes.
Åter i nära ett sekel blef den förskonad från dylika sorgliga
tilldragelser, då i Oktober månad 1847 en eldsvåda utbröt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/1/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free