Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öetanforss eller nordvestra delen af staden, hvarvid fikadan
beräknades till icke mindre än 60,000 R:dr.
Ehuru i Sveriges äldre historia denna ort är ryktbar för
flera historiska tilldragelser, har man dock om densamma,
såsom stad, ganska få att anföra. Första gången var, efter stadens
grundläggning, då 1743 den 8, 9 och 10 Juni den upproriska
dalallmogen uppehöll sig derstädes. De fordrade genast af
landshöfding Wennerstedt ammunition, men oaktadt han kände
att kulor och gevär funnos i en byggning vid kungsgården,
svarade han att intet förråd af sådant fanns. Då gården
emedlertid vid hans hemkomst till sednare stället, der
landshöfdin-garne då hade sitt boställe, stod full med folk, som ditkommit
i samma ändamål, måste han lofva att dagen derpå infinna sig
på torget vid deras chorum. Han måste då inträda i den ring,
som den församlade allmogen, vid pass 3,000 man stark,
derstädes bildat, och sedan alla föreställningar från hans sida
fruktlöst aflupit, jemte 26 ståndspersoner underteckna en skrift
af innehåll, att sedan hertigen af-Holstein afsagt sig svenska
kronan, hade dalallmogens val till svensk regent fallit på
kronprinsen af Danmark. Men icke nog dermed, sedan de tagit de
nya gevär, hvilka voro förvarade i den nämnde byggningen
och nyligen för Dalregementets behof af Krigskollegium voro
uppsände, samt staden till dem måst utlemna 50 tunnor råg
samt en mängd matvaror, tobak och 6,000 daler kopparmynt,
aftågade de slutligen den 11 om morgonen, men tvingade
lands-höfdingen, öfverstlöjtnant Adlerstråle och major Wrangel,
äfvensom 24 man af bergslagets kavalleri, att följa dem. Den
förstnämnde ntlefvererades först af dalallmogen på konung Fredriks
begäran, då han den 20 Juni utanför Norrtull vid Stockholm
mötte dem, öfverstlöjtnant Adlerstråle lyckades rymma ifrån
dem, men major Wrangel deremot gjordo gemensam sak med
dem. Det snöpliga slntet på hela detta vidtutseende företag är
förut, under artikeln Stockholm, i korthet berättadt, men i fråga
om den tredje fängslade ståndspersonens öde få vi endast tillägga,
att han blef satt på Warbergs fästning.
Det andra historiskt märkvärdiga uppträde, hvartill staden
Fahlun varit vittne, inträffade 1788. Då Gustaf IU, sviken af
sina bundsförvandter, omgifven af förrädiska stämplingar inom
sin egen armée och invecklad i krig med en mäktig fiende, fick
underrättelse att ännu en annan, danskarne, från Norrige
infallit i Sverige, beslöt han att, liksom Gustaf I, vända sig till
dalallmogen, för att genom dess biträde skydda sitt lands frihet.
Att han gjorde detta i Mora och Leksand, samt fragigången af
detta försök, känner hvarje svensk af sitt lands historia. Efter
väl förrättadt värf och sedan dalallmogen enhälligt beslutat att
uppställa en frikorps af 3,000 man, anlände Gustaf den 19
September till Fahlun, der en högtidlig mottagning och allmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>