Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des först grunden är 1346, dä Magnus Smok och hans gemål
testamenterade Wadstena gods till det kloster, som då skulle
inrättas, mot det att de förbehölle sig att få hvila i sockenkyrkan.
Detta bevisar dock icke, såsom man förmenat, att en stad här
redan då funnits till, utan endast en kungsgård. Att ett ännu
äldre kloster här varit anlagdt, visar sig så väl af ofvanstående,
som deraf att hertig Erik i 306 och konung Birger 1313 härifrån
utfärdat skrifvelser. Med allvar företogs dock icke
klosterbyggnaden förrän 4367, då dertill, enligt konung Albrechts befallning,
en skatt utskrefs öfver hela riket. År 1373 dog väl S:t Brita i
Rom och hennes lik hemfördes följande året, men klostret hann
ej blifva så färdigt att det kunde invigas, förrän 10 år derefter,
då, utom abbot och abbedissa, 46 systrar och 16 bröder intogos.
Detta antal steg emedlertid snart till 60 nunnor och 25 munkar.
Det var således egentligen: nunnekloster och endast genom en hög
mur skildt från munkklostret. I början fick det väl, enligt
in-etiktelseurkunden, namn af 3:t Salvätors eller Frälsarens Jesu
kloster, men lärer dock ansetts såsom en utgrening af S:t
Augu-etini, hvarföre dess medlemmar äfven buro samma drägt eller grå
kläder med ett rödt kors i en hvit cirkel på bröstet.
Tillstifta-rinnans ära kallades denna förening sedan med ett samfäldt namn
Brigittiner-Orden, och detta klosters anseende steg så hastigt, att
vid den jubelfäst som 1394 hölls, inflöto i offer eller frivilliga
gåfvor af de tusentals tillströmmande botgörarne ej mindre än
10,1740 <SC lödigt silfver, en otrolig summa för denna tid, men
bvåraf dock påfven visligen förbehöll sig hälften. 1 början var
klostret bygdt af trä, men sedan det 4 år efter dess invigning
-afbrunnit, uppfördes det af sten samt långt präktigare än
till-förene. Omkrin denna heliga fristad bildade sig nu Wadstena,
ehuru stället ej erhöll stadsprivilegier förrän, såsom redan är
nämndt, af drottning Margaretha år 1400. Brigittiner-klostret,
-åriyo invigdt år 1430, åt jungfru Maria och S:t Brita, blef snart
ett moderkloster för en mängd andra med samma ordensstadgar,
ej allenast i Sverige, utan äfven i Norrige, Danmark, Finland,
Estland, Tyskland, Polen, England, ja till och med Italien.
Konung Erik af Pommern instiftade äfven sistnämnde år härstädes
ett Collegium Canonicarum eller seminarium för 11 personer, men
detta upphörde redan år 1461, sedan Christian I af Oldenburg
fråntagit klostret de 1,100 engelska nobler, hvilka voro anslagno
såsom iond dertill. Gonom riksdagsbeslutet i Westerås 1527
indrogs detta kloster* liksom andra likartade stiftelser, men icke
désto mindre lät Gustaf 1 nunnorna orubbade qvarblifva emot en
vfss skatt till kronan, ehuru han 1544 meddelade dem, som ville
det, tillstånd att gifta sig eller för annan orsak utgå ur klostret.
År 1568 fingo nunnorna ytterligare försvarsbref af Erik XIV,
Johan III tvingades väl af rikets nöd, att år 1573 låta borttaga
och uppmynta S:t Britas helgonskrin äf silfver, vägande 429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
