Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marker, men han skänkte likväl äter åt nunnorna är 1586 ett
dylikt, som 1 värde knappast gaf det förra efter. Sedan
emedler-tid genom religionsmötet i Upsala 1593 oeh ständernes beslut
pä riksdagen i Söderköping 1595 alla kloster i hela Sverige
blefvo upphäfna, måste äfven den dåvarande abbedissan i
Wad-stena med några gamla systrar samma år utrymma klostret jocli
begifva sig till Danzig. Några få af klosterhusen blefvo väl, pä
hertig Johans af Östergöthland befallning 1611 nedbrutne, men
i sjelfva klostret inrättades af drottning Christina år 1646 ett
invalid- eller krigsmanshus, hvilket hade bestånd till år 1784,
då de få återstående gratialisterne utflyttade och deras stat
förvandlades i lifstidspensioner. Emedlertid hade redan 4760 ett
rymligt och vackert kurhus blifvit uppbygdt på hvalfven af det
fordna munkklostret och 1816 blef nunneklostret inrättadt till
ett korrektionshus, men är nu — dårhus, hvaruti år 1850 icke
mindre än 27 5 vansinnige voro intagne. För utvidgning och
förbättring af detta hospital hafva 1854 års Ständer medgifvit
ett anslag af 50,000 R:dr B:co under loppet äf 3 år.
Staden har ofta lidit af eldsvådor, såsom 1423, 1432, 1480,
1487, 1495 öch 4567, vid hvilket sistnämnda, tillfälle den
uppbrändes af danskarne under Rantzaus anförande, ehuru han
ingenting kunde uträtta emot det starkt befästade och väl
förvarade slottet. Vid den första herredag man känner i Wad stena
år 1400 lät Margaretha förklara Erik af Pomern myndig och 34
år sednare vid ständernas sammankomst härstädes föreföll det
stormiga uppträde, hvarvid Engelbrecht fattade biskop Knut i
Linköping vid halsen, och hvilket slutade med att allesamman
underskref-vo ett bref till konung Erik, hvaruti de nppsade honom tro och
lydnad. Herredagar och möten förekomma här äfven 1436 samt
4455 och år 1466, då Erik Axelson Tott, en slägting till konung
Carl VIII Knutson, valdes till riksföreståndare, ett steg, som
hade till följd den sednares återkallande och uppstigande på
tronen — för tredje gången. Efter en 27 årig strid lyckades det
väl slutligen motpartiet, att på en riksdag i Wadstena stöta Sten
Sture den Åldre från riksföreståndareskapet, men endast 4 år
derefter eller 1501 skickade ständerne från samma ställe ett
af-sägelsebref till konung Johan II och valde åter Sturen till
riksföreståndare. 20 år derefter uppträdde äfven Gustaf Erikson,
den tredje frihetshjelten inom mindre än ett sekel, i denna
rikets, om man så får säga, andliga hufvudstad. Ständerna ville
nn redan sätta kronan på hans hufvud, men han svarade med
berömvärd måtta och blygsamhet, att °en annan gång kunde det
ske med större bestånd och anseende.” Desse voro profetiske
ord, som verkligen gingo i fullbordan 2 år derefter. Under
loppet af det tredje året derefter utlystes äfven tvenne herredagar
i Wadstena. Vid den första befästades fredsslutet med Danmark
och förbättrades riksmyntet, vid den sednare åter underrättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
