Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JHtürhli^a By99Maifrr.
1. Sst Britas eller Klosterkyrkan. Uppförd af huggen
telgsten emellan åren 1395 och 1424 är denna kyrka en af de
vackraste ålderdomslemningar vi ännu ega i behåll. Af den
blå-aktiga färgen på kalkstenen kallas den ännu i dag blåkyrkäft
till skillnad från den andra, S:t Petri eller Stadskyrkan, som
nedrefs 1829 och som kallades rödkyrkan, emedan den var byggd
af tegelsten. Koret var så vida färdigt 1398 att det försågs
med takhvalf och öppnades till gudstjenst 1405, {nen kyrkan
hann dock ej fullbordas och invigas förrän 1430. Ar 1550
inreddes den till luthersk gudstjenst och stadsförsamlingen
begagnade sig då äfven af denna, så att dess egentliga kyrka stud
öde till 1577, då allmänna gudstjensten åter flyttades till
röd-kyrkan. Sedermera begagnades klosterkyrkan endast från tredje
till fjerde böndagen hvaije år. Nu är förhållandet tvertom.
S:t Petri eller Stadskyrkan, ehuru mer än £ sekel yngre än den
sistnämnda, blef slutligen så bofällig att den må9te rifvas.
hvar-vid tornet endast bibehölls jemte en del af långhuset som sedan
genom tillbyggnad förvandlades till skolhus’, och klosterkyrkan
är således den enda staden för närvarande begagnar. Under
den tid enkedrottning Hedvig Eleonora innehade Wadstena län
såsom lifgeding gjorde hon ganska mycket för denna kyrka,
anslog bland annat en serskild fond för bibehållandet af densamma
äfven efter hennes död’samt lät täcka taket och tornet med
koppar; detta sednare nedtogs dock på 1780-talet, såsom alltför
bristfälligt. Ar 1829 undergick den en betydlig reparation. Ett
ganska eget och sällsynt förhållande är att denna kyrka från
början haft sitt kor mot vester och dertill fyrkantigt. Visserligen
finner man i många äldre kyrkor, såsom S:t Sebaldus kyrkan i
Nürnberg, kor både i öster och vester, men detta hör troligen
till de märkligare undantagen. Då kyrkan efter 1809 åter
inreddes till gudstjenst, förändrades detta. Så skedde äfven med
en mängd små celler, uti hvilka munkamo suto och genom
fönsteröppningar mottogo utanför varandes bikt. Den åldriga
altar-taflan, ett mästerstycke i sitt slag och efter uppgift förfärdigad 1
Venedig, framställer i träsnideri den heliga Birgitta mellan
tven-ne kardinaler, Christus i templet, jungfru Mari® flykt, himlen,
skärselden m. m. Flera upphöjda grifter finnas här, såsom öfver
drottningarne Filippa och Catharina, den sednare Carl VHl
Knutsons gemål, samt öfver hertig Magnus, Gustaf I:s tredje
son. En med 14 kolonner prydd sarkofag, hvarpå hans bild I
kroppsstorlek hvilar, innesluter denne olycklige furstes stoft.
Åfven en. mängd andr§ märkliga personer hviia här, såsom
Gustaf Olofson Stenbock till Torpa, drottning Catharina Stenbocks
fader, grefve Joachim Brahe, riksrådet Bo Jonsson, ’ Jösse Erik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
