Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung Gustaf ständemå om förloppet af mötet emellan honom
Och konung Fredrik I af Danmark; ständerna deremot å sin
sida påyrkade hans kröning och fÖrmälning, men konungen
sva-rade att tiden ännu icke vore‘ inne att tänka ’på sådant. I
slutet af ofvannämnde år eller 1526, då rikets ombud ånyo
sammanträdde i Wadstena, förde de samma språk som vid den
förenämnde herredagen; konungen viSade sig då medgörligare,
hvar-före äfven grunden lades till arfforeningen. Vid denna riksdag
fattades äfVen det stora beslut att två tredjedelar af kyrkotionden
skulle användas till Liibeckska skuldens betalande. 1576 hölls
äfven i Wadstena en riksdag hvarvid Johan III, ehuru
förgäf-ves, sökte förmå ständerne till antagande af liturgien. Ett
åttonde och sista riksmöte samlades äfven härstädes år 1587, då
rikets ständer ej en gång höllo sin sammankomst under tak, utan
på den isbelagda Wettern nedanför slottet och hvarvid eh
förlikning träffades emellan konung Johan och hertig Carl, eh
förlikning, hvilken ej bröts liksom de föregående. Väl lät denne
sednare, under tvisterne med Sigismund, här 1598 sammankalla
ständerne, dock endast från GÖtha rike och rådplägade med dem
Om* rättigheten för rådet att församla sig mot konungens förbud,
men detta kan således ej anses såsom någon egentlig riksdag.
Vfd underrättelsen att Sigismund med en betydlig här anländt
till Danzig begaf sig hertigen hals öfver hufvud från Wadstena
för att vidtaga tjenliga motanstalter och detta improviserade
riksmöte upplöstes nu af sig sjelft. — Staden har fordom varit
starkt befästad och ännu lärer det ställe, hvarest var en stadsgraf
af <0 alnars bredd och 10 alnars djup, hvilken Nils Sture 1465
gaf borgerskapet tillstånd att gräfva, kallas gropgatan. Såsom
vi förut sett, har drottning Margaretha gifvit staden de första
privilegierna,’ hvilka sedermera blifvit stadfästade och utvidgade
af alla Wasa-ättens konungar, med undantag af Sigismund. De
sista äro af konung Carl XI år 1676. Uppkomsten af Askersund
och Hjo i 17:de århundradet förorsakade stadens invånare
af-bräck derigenom att de på en mängd marknader i kringliggande
nejder delade vinsten med dem. 1481 nämnes Wadstena 1
andra rummet bland länets städer, men från medlet af sistnämnde
sekel nedsjönk staden till näst den sista ibland dem. Något
för-kofrade sig dock staden under loppet af förra århundradet.
Några manufakturer upphjelpte den, hvartill i första rummet
bidrog kammarduks- eller Sedermera drällsfabriken samt
spetsknypp-lingen. Dessa förvärflskäjlor hafva väl med’ innevarande Sekel
aftagit, men derémoti éfter kanalens Öppnande, sjöfärten Ökats.
Den sista kännbarare olycka hvärför staden varit utsatt var då
koleran 1834 bortryckte 215 personer och således omkring } ai
dess hela befolkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
