Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5« SliENINGE. (Skenlngla) en uppstad 24$ mil från Stock«
faolm och 3 mil från Linköping. Ehuru liten denna stad nu är,
rar den dock fordom så mäktig och folkrik att den kallades
Ca-put Gothice eller Götha rikes hufvudstad. Sitt namn anses den
hafva erhållit af ån Skena, som genomlöper densamma. Ehuru
dess ålder försvinner i sagans mörker, är det dock troligt att den
först uppstigit till betydenhet af stad under konung Sverker den
Åldres regering, således vid samma tid som kyrkor och kloster
här böljade anläggas. Ett af de sednare, anslaget åt
dominika-nerna, grundlädes 1150 af nämnde konung, men Erik Läspe
inrymde det 1234 i stället åt franciskaner. Här stiftades nu en
högskola, som länge var den förnämsta i norden. Bland lärarne
i detta kloster nämnes år 1271 såsom den förnämste en
gottländ-ning, Petrus de Dacia, hvilken genom sina skrifter och sin
lärdom gjort sig så ryktbar i hela Europa, alt ett af den tidens
berömdaste universiteter, det i Paris, valde honom till sin rektor.
Magnns Ladulås lät emedlertid, om för närheten med
nunneklostret eller af annan orsak, flytta detta kloster till det en half
mil från staden belägna Högsta sjö. Ett nunnekloster, invigdt
åt S:t Ingegerd eller Ingrid, uppfördes af konung Waldemar år
1272, hvilket dock sedermera kallades S:t Mårtens kloster efter dess
andra grundläggare och välgörare, Magnus Ladulås, hvilken 1288
åt detsamma lät uppbygga ett nytt bredvid S:tMartini kyrka, samt
fick sist namn af jungfru Mariae kloster eller Mariebo, då det
slutligen invigdes åt den heliga jungfrun. Under detta sednare namn
vann det sådant anseende, att drottning Margaretha stiftade ett
nunnekloster med samma namn på Laaland. Att det 1527 icke
delat samma öde, som en mängd andra kloster i Sverige, finner
man deraf att Gustaf I väl 1528 förlänade detta kloster åt
Peder Svenske,# men mot årlig afgift till kronan och uppehälle för
nunnorne. Aret derefter återbekom till och med abbedissan och
konventet räntan af alla de gods, hvilka sedan fordna tider lydt
under klostret, dock mot det vilkor att 100 mark örtug skulle
erläggas till Kongl. M:ajt. Men år 1531 afbrann det dock och
1545 nedbrötos de öfverblefne ruinerne jemte de af munkklostret
för att användas till slottsbyggnaden i Wadstena. Att döma af
de grundmurar och stenlaggda vägar, som ännu vid gräfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
