Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
penningar. Nu blef staden skonad för sådane olyckor ! nära 40
år eller till 1730, då skolhuset samt dessntom många vackra hus
blefvo afbrände. En eldsvåda lade 1785 nästan hela den vestra
och bäst bebyggda delen af staden i aska eller 43 gårdar,
hvaribland presidents- och landshöfdingehusen, rådhuset, landskansliet,
landskontoret och apotheket. En ytterligare brand ej mer än 5
år derefter medtog f: delar af staden, och år 1835 uppbrunno
äfven ilere hus, gårdar och magasiner. En ytterligare brand i
i början af forlidet år lade hela den så kallade Storsjöraden, 16
gårdar, i aska. Rikets Ständer hafva derföre vid sistförflotne
riksdag beviljat åt de handlande, fabrikanter och näringsidkare^
som lidit genom denna eldsvåda, ett lån å 20,000 R:dr. För
andra olyckor har den äfven varit blottställd, såsom for
öfver-svämning 1831, då hofrättsledamöterne måste ro till trappan af
H ofrätts huset, och för pest 1834, då koleran derstädes utbrast
med sådan häftighet, att den under loppet af en enda månad
bortryckte ¿:del af befolkningen. Åfven 1853 hemsöktes staden
af samma sjukdom ehuru på långt nar icke så häftigt
Den enda gång något anmärkningsvärdt timat i den nya
staden, med afseende på rikets allmänna angelägenheter, var
sammanträdet i November 1809 mellan svenska och danska
fullmäg-tige, hvarvid fred slöts mellan de båda rikena.
MärHIlga Byggnader.
1. Kyrkan. Då staden efter branden 1612 flyttades på
östra sidan om slottet betjenade sig de få invånarne i början af
en trädkyrka, som skall varit belägen i nordöstra hörnet af
kyrkogården eller vid tvärgatan midtför östra kyrkogafveln. Från
spetsen af detta torn skall en skolgosse den 30 April 1627
klockan 6 om morgonen hafva hållit en botpredikan. Han föregaf
det han ämnat sig i ottesången, men af en förskräcklig orkan
mot sin vilja blifvit ditförd. 11 år derefter under aftonsången
sjelfva juldagen skakades samma kyrka till den grad af storm att
nian fruktade den skulle instörta, hvarföre man måste vara
betänkt på en ny och säkrare. Men ej förrän 1649 kom detta till
verkställighet, då borgmästaren Gottwald lade grunden till en
kyrka af sten. Murarne till densamma voro färdige 20 år
derefter, ehuru hon ej hann invigas förrän 1673, då hon kallades S:t
Christiuse kyrka. Till dess uppförande bidrog mest Gustaf II
Adolph genom den gifmildhet han visade, äfvensom genom den
beskattning ett helt härad måste underkasta sig till denna
kyrkas förmån. Denna tillfälliga beskattning sprider ett alltför klart
ljus öfver den tidens såväl juridiska, som statsrättsliga
förhållap-den, att vi här i korthet vilja upptaga berättelsen derom. Ar
1168 hade bönderne i Wässbo härad vid sjelfva tinget ihjelslagit
deras häradsskrifvare Anders Svensson. För detta brott blefvo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
