Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vas S:t Sigfrid. Berättelsen härom ingår såsom episod i hans
legend och innefattar i korthet följander Dä Olof Skötkonung i
början af 14:te århundradet hos konung Ethelrod i England
anhållit att han måtte skicka till Sverige skicklige lärare i
kristendomen, befallde denne sina biskopar och prester att bland sig utse
några. Men då desse sport de förföljelser för hvilka flera lärare
i nordlanden varit utsatte, sökte de undandraga sig detta
förtroende. Då åtog sig biskop Sigfrid, en frände till konungen, detta
svåra värf och afreste, åtföljd af sina 3 systersöner Vinaman,
Una-man och Sunaman. Sedan de lyckligen landat vid Småländska
kusten fortsatte Sigfrid sin vandring till Husaby i VestergÖtbland,
hvarest konungen då hade sin hofhållning, men qvarlemnade sina
systersöner i Wärend, på det de der skulle predika den sanna
läran. En mäktig hedning, Gunnar Gröpe, öfverföll och halshögg
dem samt lade deras hufvuden i ett ämbare eller kärl, som
nedsänktes i Helga sjö. Af sorg härofver skall Sigfrid hafva
upptagit detta till sitt märke eller insegel, hvårföre han ock på
gamla målningar alltid framställes med denna sinnebild. Legenden
omtalar dock naturligtvis denna tilldragelse på helt annat sätt
Den berättar nemligen, att då Sigfrid, försänkt i sorg, vandrat
fram och åter vid stranden af den sjö, hvarest detta ohyggliga r
mord försiggått, hade han plötsligt på vattenytan varseblifvit 3
ljus, som närmade sig stranden. Då de kommo närmare upptäckte
han med rörelse och fasa, att det var kärlet med hans trenne
systersöners hufvuden, öfver hvilka en klar eldslåga brann. När
de voro vid stranden sade då det ena hufvudet: det skall varda
hämnadt. När, frågade det andra» På barn och barnabarn,
svarade det tredje. Så långt legenden. Nu kom konungen med
härsmakt, ocb Gunnar samt hans medbrottslige gropos. På
Sigfrids förböner finge de väl nåd, men deras egendomar, hvaribland
Huff och Tiulharby underlades genom konungens dom för everld- 1
liga tider Wexiö domkyrka, som förmodligen då nyss var anlagd.
Serdeles karakteristiska äro namnen på dessa gårdar, emedan de
tydligen beteckna det hedniska presterskapets Hof och
underliggande ladugård, nu mera benämnd Tjuraby. Hedniska kultens
makt var genom detta steg bruten och hade nu blifvit ärfd
af den kristna hierarkien. Kring denna kyrka bildade sig nn
småningom staden. Redan 1191 omtalar påfven Celestinus III
i en bulla biskopen i Wexiö och i konung Waldemars tid bar
staden äfven detta namn, men dess privilegier äro dock, så vidt man
känner, utfärdade först år 1342 i Skenninge af Magnus Smek,
såsom orden deruti lyda: ”Gud till heders och S:t Sigfrido.”
Allmogen förbjöds uti dessa, vid 40 markers böter, att sälja sina
varor annorstädes, och hvaije måndag skulle der hållas marknad
eller torgdag. Utom ett brigittinerkloster eller skola, som man
af äldre handlingar alltid ser hafva funnits vid biskopssäten, har
Wexiö äfven ägt ett franciskanerkloster, beläget vid vestra tullen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
