Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den plats, som ännu lärer bära namnet klostergården. De f&
lemningar, som möjligen återstått deraf sedan Gustaf I användt
de förfallna klosterhusen till uppbyggande af det £ mil från
staden belägna Kronobergs slott, förstördes säkerligen vid branden
1569. Den första större olycka, som efter hvad man känner har
öfvergått staden var den då Waldemar förenade sig med sin
svåger, danska konungén Erik Glipping, och 1276 inföll i Småland,
hvarvid Wexiö med dess domkyrka afbrändes. Efter den tiden
blof staden i nära 2} århundrade förskonad för sådane
fasansvärda uppträden* eller ända till 1516, då en tredjedel genom vådeld
afbrann, men har sedan dess varit så mycket olyckligare, ja, i
detta hänseende måhända den olyckligaste i Sverige. Nästan
ingen stad inom våra landaraären torde hafva lidit så mycket och
ändock ägt bestånd. Af sjelfve anföraren för det
fruktansvärdaste uppror, som ännu rasat i Sverige, Nils Dacke eller Tacke,
hade Wexiö ingenting att frukta, då denne den 25 November
1542 höll landsting derstädes, vid hvilket han mottog ett
sändebud från hertig Albrecht af Mecklenburg, men så mycket mera
led staden den 27 Februari 1569, då danska krigshären under
Kristoffer Dohnas anförande antände densamma. En bemb, som
vid detta tillfälle blivit inkastad i staden, fanns ännu 1812 på
ränteriets gård. 1611 blef den för tredje gången afbränd af
danskarne. Fastän det olycksbringande kriget nu släckte sin
brandfackla, var dock Wexiös olycksmåttpå långt när ej rågadt;
ty 1658 lades af en häftig vådeld bästa delen af staden i aska
eller den vester om Guldsmedsbäcken, som delar staden i
tven-ne hälfter. 1690 härjades staden af en ny eldsvåda, hvars
följder dock mildrades genom 6 års frihet från tull, accis,
boskaps-skatt och qvarntull samt 3 års frihet från mantalspenningar,
riks-dagsbevillning m. m. 1749 afbrann en mängd gårdar vid vestra
tullen och knappt hade de hunnit åter uppbyggas, förrän 1753
en ny eldsvåda ej allenast medtog dessa, utan äfven fiere
närgränsande hus. 1799 inträffade åter en större eldsvåda. 1838
den 19 Februari utbröt å nyo en vådeld, som på 18 timmar
ödeläde 60 af stadens bäst bebyggda hus, hvaribland
landshöf-dlngeresidenset. öfver 700 menniskor blefvo vid detta tillfälle
husville. För tionde gången under loppet af 5 sekler hemsöktes
staden den 31 October 1843 af en eldsvåda, som, märkligt nog,
på lika många timmar som förra gången, lade 82 gårdar i aska
och bland publika byggnader, utom rådstuga, ränteri och fånghus,
fattigskola, landskansliets och landskontorets lokal, äfven
apothe-ket, posthuset jemte sparbankens och privatbankens lokaler.
1,140 personer sågo sig nu plötsligt utan tak öfver hufvudet.
Oaktadt alla dessa förnyade olyckor har dock Wexiö genom
med-menniskors hjelpsamhet och borgerskapets oförtrutna sträfvanden
alltid åter lik en annan Phoenix förskönad uppstått utur sitt bål.
Fiere gånger har staden under de 2 sista seklerne haft besök af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
