Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket utmärkt sig i Gustaf I:s tid, hvarken ärft hans mod eller
dygder. Knappt hade konung Carl aflägsnat sig, förrän
underhandlingar öppnades med Some, hvilken genom öfvertalning,
smicker och hot slutligen förmåddes att, den 3 Augusti, öfverlemna
fästningen i Christians händer, under förevändning af brist på
krut och uteblifven undsättning. Sedan besättningen, som till
sista man ville försvara sig, dels med lock, dels genom hotelser
blifvit bringad till tystnad, gick Some att mottaga den danske
konungen samt uppsteg i sällskap med honom först på vallen
och begaf sig sedan derifrån med honom in i slottet, hvarigenom
man ville göra det löjliga förebärandet giltigt, att fästningen
blifvit intagen och icke uppgifven. Nu tillkännagafs under
trumslag, att alla som icke ville gå i dansk tjenst, skulle innan
solens nedgång begifva, sig utur slottet. Endast 24 man af den
temligen talrika garnisonen läto öfvertala sig att svärja Danmarks
konung trohet; de öfrige öfverskeppades till Öland. Some lärer
till belöning för sin medgörlighet erhållit Kolstorp, en egendom
belägen emellan Lübeck och Segeberg, 1,000 R:dr i penningar
och alla de lösören stadens invånare insatt i förvar på slottet
och der ännu funnos qvarlemnade. Denna belöning tycktes dock
icke proportionerad efter vinsten af förräderiet, då, utom en af
rikets förnämsta fästningar, fienden äfven bekom ett rikt förråd
af vapen och lifsmedel, hvaribland, såsom det uppgifves, 3,000
tunnor spanmål. Ånda till freden i Knäred, den 19 Januari
1613, var nu Kalmar det ställe, hvarifrån alla fiendens
stridskrafter utgipgo, men sedan flera danska befälhafvare, och bland
andra Ranzau, lidit betydligt på de derifrån företagna ströftågen,
afstods ändtligen slottet och staden genom nämnde fredsslut till
Sverige jemte Borgholms, Ryssby, Elfsborgs och Gullbergs
fästningar med alla derunder liggande län och härader, dock mot en
lösen af en million R:dr. Stadens återuppbyggande försiggick nu
efter en serskild af en ingeneur vid namn Andreas Sersander
uppgifven och af konung Gustaf Adolf gillad plan. Väl hotades
Kalmar flera gånger med Öfverrumpling så väl från Polen, som
Danmark, men den unge konungens förutseende och kloka
anordningar förebyggde detta. Det sista riksmöte, som hölls i
Kalmar var, så vidt kändt är, i Mars månad år 1616, då
Småländske ständerne här sammankommo. 2 år derefter gick den unge
konungen ora bord i Kalmar, för att vid något utländskt hof åt
sig utse en gemål, hvilken han äfven fann i den sköna Maria
Eleonora af Brandenburg. Vid hennes ankomst till Sverige år
1620 bestämdes Kalmar till landstigningsställe och här mottogs
hon äfven af Gustaf Adolf, hvarefter de på slottet tillbringade
några dagar med lustbarheter, innan resan fortsattes. Äfven
1623 besökte konungen staden, liksom alla åren från 1626 till
1629. I Juni månad 1631 steg drottningen äfvenledes här
ombord, då hon reste ut till Tyskland, för att besöka sin gemål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
