Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För flera privilegier har staden äfven denne konung att tacka,
såsom de af 1614 och 1615 samt 1620. I Kalmar upprättades
1624 ett eget myntslageri, hvilket kronan utarrenderade åt en
tysk, vid namn Funk. Som emedlertid uppsigten öfver hans
redlighet föll sig alltför svår på så långt afstånd, flyttades myntet
1627 till Stockholm. Ett boktryckeri inrättades äfven efter
stadens pånyttfödelse, men boktryckaren flyttade 1635 till Linköping.
1620, 1632 och 1638 grasserade pesten i staden. Bland de
sista minnen historien har att framvisa från gamla Kalmar stad, är
det Te Deum, som den 17 Augusti 1645, i de svenske
freds-kommissariernes närvaro, afsjöngs öfver den 4 dagar förut
afslu-tadé freden vid Brömsebro. Under 30 års fredslugn hade
Kalmar åter, efter de många olyckor det undergått, någorlunda
hunnit repa sig, då en ny, om möjligt ännu förfärligare hemsökelse
förändrade så väl stadens utseende, som dess plats. Genom en
tjenstflickas oförsigtighet vid bryggning, uppkom nemligen i
Peder Tunnebindares gård, torsdagsmorgonen klockan 4 den 9
September 1647, en häftig eldsvåda, som inom några timmar lade
kyrkan, skolan, rådhuset och tre fjerdedelar af stadens bästa
byggnader i aska. Den starka blåsten samma morgon gaf elden
fördubblad styrka och vattenbristen i stadens brunnar gjorde att
man icke kunde tänka på någon släckning. Denna
olyckshändelse påskyndade regeringens någon tid förut fattade beslut att
förlägga staden till en tjenligare plats; men innan vi öfvergå till
detta ämne, torde några ord om Kalmar gamla stad icke vara
ur vägen.
Den låg på fasta landet vid Östersjöns strand, ett par
hundrade steg från den holme, hvarpå det nuvarande Kalmar reser
sig och var af cirkelrund form. Fordom var staden troligtvis
ganska oregelbundet bebyggd, men från Gustaf Adolfs regering
daterade sig. en större ordning vid dess återuppbyggande och från
torget i stadens medelpunkt utdrogos de 14 förut krokiga och
trånga gatorna i räta linier mot stadsmuren, hvilken efter
förstöringen 1611 äfven iståndsattes och förseddes med 6 nya
bastioner. De gamla tornen nedrefvos och af stadsportarne åt
landsidan bibehölls endast Vesterport med sitt torn. Staden hade 4
kyrkor, utom serskilda kapell på slottet och i klostren. Af dessa
kyrkor lågo dock endast 2, Domkyrkan och S:t Britas kyrka,
inom ringmuren, de båda andra, S:t Jörans kyrka jemte Helge
Andshuset vid södra landsvägen och S:t Gertruds med sin
kyrkogård vid den norra. Tvenne kloster egde staden äfven, det så
kallade Svartbrödraklostret med munkar af S:t Dominici orden
och S:t Johannis, ett nunnekloster, likaledes lydande under
samma orden, samt icke mindre än 5 gillen, nemligen S:t Annas, S:t
Ohristophers, S:t Nicolai S:t Olofs och Helga Lekarna gille,
hvar-est man samlades för att i gammalt öl dricka helgonens skålar,
rådpläga om samfundets angelägenheter, roa sig m. m. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
