Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har den icke härjat mindre än 9 gånger, hvaraf eldsvådorne 1679,
1765, och 1800 varit de förderfligaste, i synnerhet den sistnämnda,
som den 11 Augusti utbröt i stadens östra del och inom 6
timmar ödeläde allt på denna sidan om torget. Skolhuset med
nästan hela bibliotheket och dess dyrbara samlingar, kronans tyghus
och bageri, fattighuset och klockargården jemte 260 bättre
och sämre boningshus lades då i aska, så att icke mindre än
800 menniskor blefvo husville. Men 3 år derefter var, genom
det rika understöd, som influtit från hela det öfriga riket, den
förstörda delen af staden åter nära bebyggd. Af kongligas besök
har den nya staden haft nästan lika ofta att fägna sig, som den
gamla, åtminstone intill medlet af förra århundradet. Ar 1656
anlände drottning Hedvig Eleonora dit för att öfverresa till Pillau
samt der emottaga sin gemål, och Carl XI hedrade staden med
sitt besök icke mindre än 5 gånger, nemligen 1673, 1681, 1683,
1688 och 1692, äfvensom Carl XII år 1698 samt slutligen
konung Fredrik med sin gemål år 1772. Åfven utländska furstar
hafva besökt staden. Då Rysslands förändrade politik fordrado,
att Ludvig XVIII skulle lemna sin fristad uti Mitau i Kurland,
tog han vägen genom Sverige och ankom sjöledes till Kalmar d.
25 Sept. 1804, under namn utaf grefve af Lille, och hans
brorson hertigen af Angouléme, under namn utaf grefve Chatellerault.
Åfven konungens broder, grefven af Penthievre, sedermera Carl X,
anlände dit d. 7 Oktober. Ludvigs protest mot Napoleon, då
denne lät utropa sig till fransmännens kejsare, skall vara daterad
Kalmar, hvarigenom denna stad vunnit en viss märkvärdighet
äfven i franska historien. Den 24 Okt. afreste de höga gästerne
derifrån.
MärkligaByggnader.
Slottet. När denna gränsfästning, kallad Sveriges nyckel,
började byggas, förmäler icke historien, men flera gånger, när den
förbättrades, såsom år 1337, då konung Magnus Eriksson
genom ett bref tills vidare förskonade Tjustboarne från byggnaden
af Kalmarehus, såsom det då benämndes, eller då Johan III år
1574 förordnade att slottet skulle påbyggas, att alla tornen,
sedan de likaledes blifvit påbyggde med 7 eller 8 alnar, skulle
täckas med bly samt Kruttornet jemte 2 andra, belägna åt
sundet, med koppar. Slottskapellet inreddes och förskönades med
sina ännu till en del bibehållne väggprydnader af gips år 1586;
den mästerligt utarbetade öfverbyggnaden af sten öfver brunnen
på slottets borggård samt de vackra och smakfulla stenportalerne
med sina refflade pelare och prydliga arkitraver, som prunka med
konung Johans krönta namnchiffer, vittna, att ingen kostnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
