Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gillen åsyftade uppmuntran till gudstjenst, till välgerningar mot
fattige och sjuke, samt till inbördes bistånd. De voro bland
annat skyldige att sörja för de afledna ledamöternes anständiga
be-grafning och bedja för deras själar m. m. Om stadens
blomst-ring före de förödande krigen med Danmark kan man dömma
derutaf att, på riksdagen i Kalmar 1588, der en taxa beramades
på den bevillning rikets städer skulle till kronan utgöra,
upptogs Stockholm till 300 ungerska gyllen, Upsala till 50,
Wester-ås till 60, Söderköping till 120, Kalmar till 100, Jönköping till
50 o. s. v. eller med andra ord Kalmar till dubbelt så mycket
som Upsala och Jönköping samt en tredjedel emot Stockholm.
Sista raseringen af gamla stadens murar skedde 1678, från
hvil-ken tid man kan beräkna att så godt som alla spår af gamla
Kalmar blifvit utplånade. Nu mera söker man på stället
förgäf-ves lemningar derefter. Vallar, stenhus och kyrkor, till och med
formen på dess fordnä torg och gator, allt har försvunnit.
Redan före branden var väl stadens förflyttning till Qvarn*
holmen af regeringen beramad, men först efter densamma
omfattades den med begärlighet älven af borgerskapet. 1649 böljade
kronan med mycken drift fortsättningen af vallbyggnaden kring
nya staden. 1652 medgaf regeringen att trähus skulle få
byggas, något som mycket påskyndade utflyttningens verkställbarhet,
hvilken ännu mera befordrades genom det privilegium, staden 2
år derefter erhöll, om tullfri införsel i 6 års tid af 6,000 tunnor
salt årligen, och som förlängdes efter denna tids utgång.
Samma år började hus byggas på Kalmar nya stadsplan och
borgmästaren Rosenlund var den förste, som inflyttade i det stenhus,
han der låtit uppföra. De förmodade krigsoroligheterne gjorde
väl något afbrott häruti, men vid slutet af år 1658 var dock
nya staden redan så bebyggd, att endast 3 till 4 hushåll bodde
qvar i den gamla. 4677 hotades väl staden af de förenade
Danska och Holländska flottorna, hvilka dock, sedan de förgäfves
härjat och brännt trakten deromkring, afseglade, efter att en
månads tid hafva spridt oro och förödelse omkring sig. Samma
öde drabbade staden af ven de båda påförande åren, men med
lika liten framgång. Freden, afslutad den 26 September 1679,
gjorde ändtligen slut på denna oro. Nu anlades i nya Kalmar
ett stort kronovarf och man finner till och med år 1683 att
sjelf-va Amiralitets-Collegium varit dit förlagdt. Blef den nya
staden förskonad för krig och dermed följande olägenheter, så
hemsöktes hon dock af både hunger och pest, den förra i följe af
den ovanligt starka vintern mellan 1708 och 1709, den
sed-nare så väl före denna tid eller 1704, då Sachsesjukan rasade, så
kallad emedan den infördes i landet af Sachsiska fångar, som den
verkliga pesten 1710 och 1711. Det trecye förstörande elementet,
elden, förskonade icke heller den nya staden, ty med år 1662, då man
finner den första gången hafva utbrutit och uppbrändt en gård,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
