Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■dare, uppretade erkebiskopen Gustaf Trolle genom sina vänner
danske’ konungen Christian II, sa att denne sände en flotta till
Sverige med 4,000 man landstigningstrupper under befäl af
erke-biskopens farbroder, Joachim Trolle, Severin Norby och Sten
Stures egen styfbror Carl Knutson Ro os. Väl blefvo dessa
trupper slagna vid Dufnäs, men då danskarne på återvägen
franv-kommo till Stegeholm, sökte de der hämnas sitt nederlag.
Händelsevis lågo utanför slottet stora vedhögar, framkörde för någon
förestående byggnad. Dessa uppstaplade de kring detsamma
och uppbrände slottet med en stor del af besättningen, hvarvid
äfven slottslofven Johan Arndtson Ulfs husfru blef innebränd.
Men ej nog bärmed, den närbelägna staden Westervik led
härvid äfvenledes betydligt, så att, enligt en äldre författares uttryck,
det W, som staden då för tiden förde i sitt vapen, ännu alltid
betydde ve och icke väl. Detta tilldrog sig vid Pingsttiden år 1517.
Af denna förnyade olycka, som fullkomligt utarmade
invå-narne, blefvo de så modfällde, att man ej kan förtänka dem, om
de åter ville förlägga staden på sin fordna plats, hvartlll
också Gustaf I år 1523 lemnade dem tillstånd, men emedan de
derigenom skulle förlora all den kringliggande jord, degenom Eriks
af Pommern privilegier, erhållit, hvilken var ganska betydlig och
inbringade dem nästan mera, än den handel de under dessa
oroliga tider kunde drifva, besinnade de sig och stannade qvar, så
mycket heldre som de, 6 år derefter, genom ett kangabref, fingo
sig tillagde icke allenast kålgårdarne i gamla Westervik, utan
älven trenne små öar: Torkilsborg, Mjödö och Spårö. Ku
började staden väl något att repa sig, men detta gick dock ganska
långsamt, synnerligen derföre att invånarne förbjödos att idka
sjöfart på Tyskland, något hvarigenom rivalitet med Kalmar
kunnat uppkomma och denna vigtiga stads uppkomst förhindras. De
af Westerviks borgare, som icke desto mindre ville egna sig åt
utrikes handel, antyddes af Gustaf, genom ett kungabref af 1543,
att flytta till Kalmar. Denna hårdhet synes till någon del hafva
varit föranledd derigenom, att någon hos konungen gjort staden
misstänkt för delaktighet i de oroligheter, hvilka uppkommo i
följd af Däckens uppror, men hvartill den, enligt historiens
vittnesbörd, var fullkomligt oskyldig. Emedlertid synes konungen
längre fram kommit på bättre tankar, emedan staden, under den
återstående delen af* Gustafs regering, fått oförkränkt åtnjuta sina
af ålder åtnjutna privilegier. Några månader före den store
konungens död fick den äfven af hans efterträdare Erik, såsom af
sin fader förlänad med Kalmar stad och län, bekräftelse på alla
sina fri- och rättigheter. Väl upphöjde han vid sin kröning
1561 Sten Sture den Yngres son, Svante Sture, till grefve af
Stegeholm och Westervik med kringliggande län, men af Johan
III fingo dock stadens invånare år 1569 förnyad bekräftelse på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
