Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6ina undfångna privilegier. Detsamma bekommo de äfven af
Sigismund år 1594.
Efter att 55 år hafva utgjort en del af förenämnde grefskap,
tillföll Westervik år 1616 vid grefve Svante Sture den Yngres
död åter kronan, men blef å nyo såsom grefskap år 1651 af
drottning Christina förlänad t åt dåvarande fältmarskalklöjtnanten
och guvernören öfver furstendömet Bremen och Yerden, Hans
Christopher von Königsmark, i hvilken familjs ego det cg
för-blef längre än 30 år, då det för andra gången återföll till
kronan genom reduktionen.
Ehuru, under Johan llf:s tid, i ständigt tilltagande, erfor
staden dock, under denna tiderymd, en kännbar olycka genom den
pest, som åren 1588 och 1589 härjade öfver hela riket och
äf-Ten derstädes. Samma olycka träffade likaledes Westervik år
1601, vid hvilket sorgliga tillfälle stadens dåvarande kyrkoherde
Laurentius Petri Braske äfven slutade sina dagar. I böljan af
år 1612, strax efter sitt anträde till regeringen, besökte konung
Gustaf II Adolf Westervik, hvarvid han, bland annat, donerade
100 tunnor spannmål till 19 personers underhåll vid stadens
hospital. Men samma år skulle en hemsökelse träffa staden, och
åter, efter så många stormar, föra den till branten af sitt iörderf.
Under då pågående krig med danskarne inföllo nemligen dessa
i Småland, under fältmarskalken Gerdt Rantzows befäl, samt
förförde och afbrännde samma år i medlet af Julii månad slottet
och staden, kyrkan icke undantagen. Detta nidingsdåd blef väl
genast hämnadt genom Gustaf Adolfs segrar den 16 och 17
Juli, då Rantzow, sedan han med mycken mansspillan och möda
kunnat bana sig väg genom de förhuggningar småländske
bön-derne på skogarne anlagt, med största skyndsamhet måste draga
sig tillbaka till Kalmar.
Freden i Knäred gjorde väl i början af påföljande året ett
slut på krigets förödelser, men det dröjde dock länge, innan
We-Btervik åter hann någorlunda repa sig från nämnda härjning. Till
stadens förmån utfärdade emedlertid Gustaf Adolf år 1617 iera
förordningar samt lät samma år, för att upphjelpa densamma, der
anlägga ett skeppsvarf samt gaf den, trenne år sednare, utom
bekräftelse på sina förra privilegier, äfven nya friheter och
förmåner. Då drottning Christina år 1646, utfärdade privilegier på
skepp8byggerier i Sverige, bildade sig det sa kallade Westerviks
Skeppsbyggningskompagni, i spetsen för hvilket Axel Oxenstjerna
sjelf stod och som för öfrigt utgjordes af 7 personer, nemligen
Erik Ryning, Louis de Geer, Richard Clerck, Mårten
Augustins-son, Lejonsköld, Regner Leehusen, Mathias Frost och Johan
Westerman. Redan påföljande året Ökades detta kompagni till
35 interessenter, hvaribland flere af de förnämste personer i riket,
och år 1648 började det att med egna fartyg handla på Portu*
gal, samt gynnades ytterligare, då Christina året derpå till kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
