Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bild utanför qvarnporten samt låtit det brinna dag och natt till
de.^s det var förtärdt. Den öfverhandtagande befolkningen,
synnerligen i norra förstaden, föranledde kyrkans uppförande. Under
pesttiden 1711 och 1712 tjenade dess kyrkogård till
begrafnings-plats
Af de öfriga kyrkor, som funnits i Wisby, nuvarande
kyrkan undantagen, finnas dels få, dels inga spår. Till förra
kathe-gorien räknas:
l:o. S:t Olof, grundlagd i böljan af llOO:talet utaf Erik
Eyegod i följe af ett löfte, då han, stadd på en vallfart till
Jerusalem, i Wisby länge uppehölls af motvind.
2:0. S:t Hans, grundlagd 1130, uti hvilken lutherska läran
härstädes först predikades. Biskop Brask, som då vistades i
staden, lät med våld utdrifva de lutherska presterne, men borgrarne
togo dem i forsvar, så att de undgingo all fara.
3:o. S:t Gertruds kapell, från 1167, hvarest nederländske
köpmän haft sin gudstjenst. Till senare kathegorien deremot höra:
4:o. S:t Peders kyrka, som skall varit den äldsta i staden,
5:o. 3:t Jakobs, som begagnats af lifländarne,
6:o. Ryska kyrkan,
7:o §:t Michaels, hvilken jemte sydöstra delen af staden
lärer blifvit ett rof för Erik XIll:s af Pommern hämndbegär, då
han 1449 måste öfvergifva ön och taga sin tillflykt till
Pommern, samt slutligen
8:o. Slottskyrkan.
Den förstnämnda uppgiften att hvaije handlande nation i
Wisby haft sin serskilda gata eller qvarter tyckes så mycket mera
sannolik, som man dels af föregående sett att nederländare,
ryssar och lifländare haft sina serskilda kyrkor, dels med säkerhet
känner att Wismarboerne, hvilkas skyddspatron S:t Lars var, på
sin bekostnad uppfört kyrkan med samma namn, äfvensom
ly-beckarne nuvarande domkyrkan.
En egenhet med klostren härstädes, hvartill orsaken torde
vara ganska svår att utleta, är att de flesta varit nunnekloster.
Ett af dem, S:t Jakobs, skall hafva varit beläget vid kyrkan af
samma namn, men man känner icke hvilken orden nunnorna
tillhört, ehuru möjligen S:t Benedicti, emedan Spegel nämner
så-dane. Det är dessa, hvilka, såsom vi ofvanföre sett, blefvo
kallade Drottimoniales. Måhända voro dessa nunnor lifländska
fruntimmer, hvilka, liksom Beguinerna i Gent, egnat sig åt sina
sjuke landsmäns skötsel. Åtminstone tyckes det, som om den
omnämnde biskop Henrik i Linköping gjort intrång i
erkebisko-pens af Riga rättigheter, då han gaf kyrkoherden i S:t Drotten
eller helga Trefaldighetskyrkan jus patronatus öfver S:t Jakobs
kapell, emedan uttryckligen säges att lifländske handlande åt sig
uppbyggt detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
