- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 2. Götha rike /
124

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det andra, S:t Bernhards, har, såsom äfven detta helgons
namn antyder, tillhört Cistercienser-orden. Så väl af Christian !
år 4459, som af hans son, konnng Johan år 1487, erhnllo de
betydliga förmåner och privilegier. Hafva nu S:t Jakobs nunnor
begagnat S:t Drottens kyrka vid sin gudsijenst, så är det
tydligt att dessa deremot haft S:t Lars eller södra systerkyrkan till
sin. Detta torde förklara, hvarföre den äfven varit helgad åt
S:t Anna, förmodligen nunnornas skyddspatronessa, och således
blifvit omdöpt, då nunneklostret uppfördes och kyrkan uppläts
till deras begagnande.

S:t Catharina munk-kloster var det tredje: hvilken orden det
tillhört, vet man ej. Det var dock så rikt, att det år 1466
kunde bispringa Ivar Axelsson Thott med ett lån af 300 marker
lödigt siliver, när han skulle förmäla sig med prinsessan
Magdalena, Carl Knutssons dotter. Rhyzelius gör bestämdt skillnad
på detta och franciskanernes kloster, men som flere författare
uppgilva att S:t Catharina kyrka tillhört dessa, är det tvifvel
underkastadt, huruvida något serskildt Catharinakloster funnits.

Franciskaner- eller Gråmunkeklostret finnes deremot i många
gamla handlingar omnämndt. Hertigarne Erik och Waldemar
testamenterade bland annat i Nyköpings hungertorn till
detsamma 20 marker penningar. Detta kloster afbrändes 1364, då
konung Waldemar plundrade staden. Märkligt är att samme Thott,
som af S:t Catharina kloster bekommit det omnämnda lånet,
berättas 3 år förut hafva fullkomligt å nyo iståndsatt detsamma,
hvilket så mycket mera synes bekräfta den lörut anförda
meningen. Det är ju en möjlighet att det, uppbygdt efter branden
invigdes åt den närbelägna kyrkans skyddspatronessa, helst
klostret kanske förut saknat en sådan beskyddarinna. Att klostret
då af tacksamhet sökt återgälda hvad den mäktige inannen gjort
för detsamma är ju fullkomligt i sin ordning. Ar 1509
uppbrändes det dock för andra gången och repade sig derefter icke
mera.

Efter den beräkning, vi hittills följt, har nu Dominikanernes
eller Svartbrödraklostret varit det femte i ordningen. Om
detsamma är ej mycket bekant, men ofvannämnde olyckliga
hertigar hafva till detsamma testamenterat lika stor summa, som till
gråbröderna

Slutligen, ehuru ej beläget inom stadsmurarne, kan Solberga
kloster med största skäl räknas till de ofvannämnde, såsom
beläget i en af Wisby förstäder. Detta var det tredje nunneklostret
och lärer tillhört Berndardiner- eller Cistercienserorden. Det
sä-ges hafva erhållit sitt ovanliga namn af den anledningen, att
Waldemar III, efter att tredje dagens afton hafva besegrat
Wis-byboerne, från detta ställe sett solen nedgå. Då han strax
derefter till tacksamhet för sin seger grundläde detta kloster,
uppkallade han det sålunda, såsom ett minne efter detta triumfens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/2/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free