Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sande. Denna ö, belägen på kasten af Blekinge vid gränsen
mellan östra och Medelstads härader samt bestående af }
mantal skatte hörande till Augerums by, egdes vid denna tid af en
bonde vid namn Vithus Andersson. Konungen, som i
November månad ofvannämnde år besökte trakten och fann den
ypperligt passande för sitt ändamål, sporde då denne om han ville
sälja ön samt de kringliggande holmarne, men bonden nekade
enständigt. Man må ej förtänka konungen om han, förtretad
öf-ver detta afslag, använde något af den en\åldsmakt, hvarmed
ständerne framdeles skulle bekläda honom, för att vinna ett för
hela rikets sannskyldiga nytta så vigtigt mål. Anklagad att
genom falska fyrar nattetid hafva sökt förvilla seglarne och, sedan
de derigenom lidit skeppsbrott, plundrat dem, fördes Vithus
fängslad till Carlshamns citadell. öfvertygad om fåfängan af ett
längre motstånd sålde Vithus slutligen Ön mot en betydlig
penningsumma och ransakningens nedläggande, hvarefter han
flyttade till Listerby och lärer ligga begrafven på Nättraby
kyrkogård. Det enda minnesmärke, som nu mera finnes qvar efter
honom, är en liten fiskarstuga af gråsten, hvilken han skall hafva
begagnat. Den är belägen i en af stadens östra packhusgårdar.
En gata i Carlskrona bär äfven lians namn.
Nu företogs utan uppskof anläggandet af Carlskrona på
förenämnde ö samt Pantar- och Pottmakarc-holmarne. De första
privilegíeme, daterade den 10 Augusti 1680, voro synnerligen
vidsträckte och bevisa hvilken vigt Carl XI lade derpå, att snart
se denna sin skapelse tillväxa och blomstra. I en tid så
ortho-dox som denna, och då de i menskliga bildningens annaler så
vidriga hexprocesserne voro i full gång, förunnade konungen
genom dessa, privilegier den nya staden fullkomlig religions-,
närings- och nederlags-frihet, inga skrån skulle finnas, invånarne
befriades från ,#lilla tullen och accisen” m.^m. Detta var dock
endast för de första 20 åren, men då frihetsåren voro till ända
utverkade grefve Wachtmeister en förlängning af.-6 ar. För att
ännu mer påskynda den nya stadens byggnad befalldes, såsom
vid denna tid brukligt var, invånarne i staden Rottneby eller
såsom stället nu kallas Ronneby, att flytta till Carlskrona; men
ehuru en vådeld, som utbröt sistnämnde år i . den gamla staden,
mycket, bidrog härtill, förvandlades den dock icke förrän 7 år
derefter till köping. Samma år som den nya staden fick sina
privilegier flyttades äfven flottan från Stockholm till Carlskrona, dit
redan 1679 några örlogsskepp ankommit. De under kriget skadade
skeppen började repareras, nya byggas och 3. tunnor guld blefvo
anslagna till det nya skeppsbyggeriet.
Emedlertid gick det ej så fort med uppbyggandet af staden,
som man skulle förmodat. Den förste borgmästaren Blasius
Kön|g, hade dock 1682 uppfört tvenne hus- Först omkring 1688
eller 1689 förflyttades Amiralitets-Collegium dit tillika med Kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
