Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar-R ätten. Det förra hade sedan 1683 haft sitt säte i Kalmar
och förblef nu ända till 1776 i Carlskrona, då det åter
förflyttades till Stockholm^ der det iöre 1683 varit förlagd t.
Sex enskilde, i Sveriges häfder oförgätlige män, 3 militärer
och 3 civile, har Carlskrona egentligen att tacka för hvad det
nu är, nemligen Dahlberg, Trolle och Chapman samt Polhem,
af Thunberg och Sheldon. Den förstnämnde ordnade den be^
fästning vid inloppet, som ännu flnnes, och efter hans ritning
uppfördes fästena Kungsholmen och Drottningskär, det förra 1687,
det senare 1696. En half mil från staden åt sjösidan äro dessa
begge skansar belägne, den förstnämnde vid Tjurkö, den andra
på Aspölandet. Endast 760 famnar afskillde från hvarandra
försvara de stora eller mellersta inloppet till Carlskrona. Redan
3 mil från fasta landet, å en af de för sjöfarande så farliga
Ut-klipporne, är uppfördt ett fyrkantigt torn med tvenne småtorn
för fyT- och telegraf-inrättning. Denna befästning uppfördes från
1840 till 1849. Ett två våningar högt torn eller donjon, täckt
med koppar och omgifvet med bastioner samt trånga, nästan förr
fallna, kasematter utgör Drottningskär, således i nästan samma
skick, som riksrådet, greive Dahlberg föreslog. Kungsholmen,
ehuru äfven ett fäste af honom anlagdt, är dock helt och hållet
ombygdt. En väldig stenbyggnad, innehållande 2 våningar, dels
logementer, dels kasematter, slutar öfverst med ett öppet batteri.
Mot Tjurkö har fästet en;3 våningar hög, bomb fri dOnjon och vid
norra sidan ett ännu högre observåtionstorn. Ett lågt,
vinkelrätt mot farvattnet utspringande vérk, kalladt caponnier, ty i
be-fästningskonsten äro ännu, Gudi klagadt, endast franska termer
rådande, förmodligen från Väubans tid, bestryker derjemte
inloppet med sina tätt vid vattenbrynet förlagda kanoner.
Ombyggnaden. tog sin början 1821 och har sedan oafbrutet fortgått,
så att man nu mera kan anse detta fäste, såsom ett af den
militära byggnadskonstens vackraste skapelser. Till fortsättning af
härvarande fästnings-byggnads-arbeten, anslogo ständerne vid 1854 års
riksdag 26, 250 R:dr, årligen under åren 1854, 1855, 1856 och 1857.
Utom detta så kallade stora inloppet, kan man äfven
inkomma i Carlskrona hamn genom 4 andra farleder, två
vester-ifrån, genom BåldÖ . och Aspö sund, och 2 österifrån, genom
Skällö och Djupasund. Det sistnämnda är nu medelst
försänkningar tillspärradt och vid Aspö sund är på Hästholmen en
liten skans anlagd. De öfriga sunden äro endast tillgänglige för
smärre fartyg. Närmare staden, till iörsvar för sjelfva
Örlogs-varfyet, äro några små befästningar, Getskär och Söderstjerna.
Längre in och sammanhängande genom broar med staden har
man slutligen Kungshall, en skans, hvars höga donjon nu
begagnas till proviant-magasin.
Huru fördelaktigt detta ombyte af läge för örlogsflottan var,
visade sig innan kort. Endast 9 år efter stadens anläggning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
