Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delen af amiralitetsgatan, hela vallgatan, på drottninggatan
endast posthuset, samt några få hus af handtverkare- och
withus-gatorne. 2,094 hushåll och 1,065 ogifta personer blefvo
hus-ville. Skadan värderades till minst 150 tunnor guld. Den hade
dock kunnat blifva ojemförligt större, om ej genom Försynens
hägn alla de till varfvet och amiralitetet hörande byggnader
blif-vit förskonade för elden. Till dessa dyrbara byggnaders
räddning bidrog betydligt rådigheten hos en enda person hvilken
fäderneslandet bordt ära såsom en af sina största söner, ty han
räddade åt detsamma Örlogsvarfvet med dess ovärderliga lager
af allt, som hörde till flottans utrustning. Sedan elden redan
antändt bron, som leder till Stumholmen, lyckades det
härads-höfdingen Samuel Ståhl att med tillhjelp af en ryttare och 2
båtsmän nedhugga densamma, ehuru 3 båtar efter hvarandra
underi dem antändes och de med plats kunde rädda sig.
Härigenom frälsade dessa få, behjertade män dock den dyrbaraste
delen af staden. För sjelfva örlogsflottan var dock ej minsta fara,
ty den låg vid denna tid i Finska viken. Med den året förut
hem vändande flottan spred sig ock en olycklig sjuklighet i
staden och hvilken till råga på olyckan under åren 1789 och 1790
bortryckte öfver 6,300 menniskor. Sedan denna tid har staden
väl lyckligtvis varit befriad från eldsvådor i större skala, ehuru
ej för olyckshändelser. Den 2 Febr. 1856 uppkom väl en eldsvåda,
hvarvid 2:ne hus och flere uthus blefvo lågornas rof, men all
vidare fara förhindrades. Ar 1853 hemsöktes staden af koleran,
som då borttog det i proportion till stadens folkmängd ganska
.betydliga antalet af 881 personer. Till lindring af de kostnader,
staden då fick vidkännas, hafva Rikets Ständer vid 1854 års
riksdag beviljat ett anslag af 12,000 R:dr.
B ar Hliga Byggnader.
1. Storkyrkan, äfven kallad Fredrikskyrkan, till minne af
.konung Fredrik, under hvars «regering den 4744 invigdes. Hon
år byggd efter C. G. Tessins ritning med 2 torn, af hvilka det
ena, det hvaruti klockorna hängde, jemte dessa vid branden 1790
skadades. Kyrkan undergick senast 1850 en ganska behöflig
reparation. Den har inom murarne en längd af 78J alnar, 35
alnars höjd och rymmer 2,000 personer. Altarprydnaden består
endast af ett förgyldt kors med en i trä skulpterad svepduk.
Orgelverket är uppfördt 1764, men flere stämmor äro, i följe af
dess ålder, bristfälliga. Storkyrko-församlingen är, tillika med
annexen Ramdala och Jemjö ett regalt pastorat af första klassen.
2. Heliga Trefaldighets- eller Tyska Kyrkan. Den fordna
kyrkan, som uppbrann vid 1790 års eldsvåda, var uppförd efter
Nic. Tessins ritning och invigd 1689. Från denna tid har den
tillhört härvarande tyska församling, ändä till 1829, då den sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
