Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såg man en svensk flotta utlöpa härifrån, bestående af icke
mindre än 30 linieskepp och 10 fregatter, hvilken på redden
utanför Ystad väl förgäfves i flera månader afbidade danska flottan,
för att få mäta sig med densamma, men dock genom sin
dervaro mycket bidrog till afslutandet af freden i Altona. Ånnu
ståtligare och mera imponerande än någonsin uppträdde, flottan
dock 1700, då den, 38 rangskepp stark, utom fregatter, brännare,
bombarder och proviant-fartyg, utlopp från Carlskrona under
den gamle general-amiralen Hans Wachtmeisters anförande och
med konung Carl XII ombord satte kurs direkte på Köpenhamn.
Freden mellan Danmark och Holstein, afslutad i Travendal den
18 Augusti samma år, var en omedelbar följd af detta steg.
Ar 1709 var dock den nya anläggningen uti Carlskrona i
stor fara, då Fredrik IY, efter underrättelsen om slaget vid
Pul-tava, genast inbröt i Skåne, en fara, som dpck lyckligen
afvän-des genom Stenbocks seger vid Helsingborg den 28:de Februari
påföljande året. Detta samma år äfvensom 17 i i‘hemsöktes den
nya staden af pesten, hvilken då rasade i hela Blekinge. I
September månad fick Carlskrona emottaga ett högst oväntadt
besök, då konung Stanislaus af Polen i egen person ditkom för att
påskynda en hjälpsändning till Stralsund, hvilket då blockerades.
Fältmarskalken, grefve Stenbock var äfven vid detta tillfälle den
ledande anden, och genom hans verksamhet lyckades det för
flottan, bestående af 24 linieskepp och 5 fregatter, att kunna utlöpa
i början af November. Sedan den besökt pommerska kusterne,
återkom den i början af påföljande månad, utan att hafva
kunnat sammandrabba med fienden. Ungefärligen vid denna
tidpunkt eller 1746 börjades anläggningen af så kallade gamin
dockan i Carlskrona, hvarom mera framdeles. Från denna hamn
utgick, under vice amiralen von Rajalins anförande, 1744 en
eskader till Finland, äfvensom 4788 och 1789 den flotta,
hvilken tillkämpade sig de i fäderneslandets annaler minnesvärda
segrarna vid Högland och Svensksund. Redan 4775 hade
Gustaf III lagt grundstenen till den nya dockan.
I mer än ett århundrade hade staden, såsom vi af det
föregående sett, allt mer tilltagit, och förkofrat sig, då en olycklig
vådeld bragte den på branten af sitt förderf. Den 17 Juni 4790,
utbrast elden, man vet ej huru, uti ett brygghus, tillhörigt
öf-verste Améen och utbredde sig dels genom den då herrskande
blåsten, dels genom det krut, som i flera hus, till salu,
förvarades. Inom ett dygn voro tyska kyrkan, stor-amiralens och
lands-höfdingens hus, ^rådhuset, kadettkorpsens hus med ett vackert
bi-bliöthek, tyska skolan, skeppsgosse-, navigations- och
artilleri-skolorne, apoftheket, boktryckeriet, kronobränneriet, hvilket då
var inredt till sjukhus, samt 413 enskilde gårdar lagde i aska.
Utaf den bebyggda delen af staden återstod endast
Mjölnarbac-ken, vester om stadsporten, vestra udden, Björkkolmarne, vestra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
