- Project Runeberg -  Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i historiskt, topografiskt och statistiskt hänseende / Del 2. Götha rike /
151

(1855-1860) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3. CiRLSIAIN (Caroli Portas). Denna stapelstad, 52£ mil
från Stockholm samt 0^ mil från Carlskrona, har Carl X Gustaf att
tacka för sin uppkomst, ehuru den är uppkallad efter hans son.
Sedan Sverige genom freden i Roeskild 1658 bekommit Skåne,
Halland och Blekinge, beslöt Carl X, för att skydda det sistnämnda
landskapet, att derstädes anlägga en stad och afsände der före grefve Erik
Dahlberg att nppgöra ritning dertill. Denne valde då Bodekulls egor,
i anseende till ställets goda hamn, men konungens plötsliga död
tillintetgjorde utförandet af denna plan. Den upptogs dock med
begärlighet af förmyndar-regeringen. Ar 1662 anhöllo nämnde orts
invånare om stadsprivilegier, hvilka äfven af rikets ständer beviljades
vid riksdagen 1664. Två år derefter bekom staden de
tvännekrono-hemmanen Bodekull och Bodestorp, på hvilkas egor den blifvit
grundlagd samt uppkallades af regentinnan, enkedrottning Hedvig Eleonora
efter den minderårige konungen Carl XI. 1668 fick staden sina
privilegier såsom stapelstad samt erhöll skattehemmansdelen och
mjölkvarnen Strömma. Men dess farliga belägenhet, dels vid kusten af
Östersjön, dels såsom så nyligen tillhörig Danmark, hvilket ännu
alltid hoppades att på ett eller annat sätt kunna återtaga den, gjorde
en fästning oundgänglig. På Frisholmen blef derföre 1675
Carls-hamns skans anlagd af dåvarande generalqvartermästaren Dahlberg,
som lät uppmura bastionerne af gråsten i form af en ojemn sexkant.
Men redan följande året landsteg Christian V i Skåne med en talrik
här. Sedan danske amiralen Nils Juel efter sjöslaget vid Öland
blifvit herre öfver Östersjön, instängde vice amiral Jöns Rotslen och
öfversten Sten Brahe Caiishamn och beskjöto skansen med den
framgång att Hård, som derstädes var kommendant, efter några dagars
motstånd, den 8 Oktober nödgades uppgifva fästningen.
Kommendanten blef väl inställd för krigsrätt och dömdes att arkebuseras,
men fästet tillika med staden var emedlcrtid i danskarnes händer.
De båda bröderne, amiralen Hans Wachtmeister och Öfversten Axel
Wachtmeister beordrades nu af Carl XI att fördrifva lienden ur
Blekinge. Med endast 50 ryttare, hvilka de fått med sig, och något
manskap, som blifvit samladt i Småland, försökte de först att
återtaga Carlshamn. Detta företag skedde i medlet af Februari 1677,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:25:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tgrftb/2/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free