Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stöden, 3,000 R:dr, måste Carlshamnsboarne sent omsider utbetala,
för att återfå sina landsmän, hvilka under tiden blifvit öfverförde till
Helsingör. Den 25 Januari lemnade slutligen danskarne staden och,
sedan de i slutet af Februari blifvit utaf Stenbock slagne vid
Helsingborg, måste de helt och hållet utrymma Sverige.
Nu tycktes väl, efter allt menskligt förutseende, alla olyckor
för Carlshamnsboarne med kriget för denna gång vara öfverståndne,
men långt derifrån. Nästan, förskräckligare om möjligt, var den
hemsökelse, som följde. Pesten, som under krigsåren från Liffland
öfverkommit till Sverige, började nu sina förfärliga härjningar, så
att den, i synnerhet 1711, säges hafva medtagit omkring hälften af
hela länets befolkning. I Carlshamn, hvarest den ensamt bortryckte
omkring 1,000 personer, höll folket på att göra uppror samt upptog
med våld de döda ur pestkyrkogården och förde dem till stadens
kyrkogård. Kort derefter blef lugnet återstäldt.
De trupper, hvilka 1712 skulle öfverföras till Pommern,
inskeppades i Carlshamn, sedan fältmarskalken Magnus Stenbock dels tagit
ed af det missnöjda sjöfolket, att mot den frakt, som var
öfverens-kommen, låta bruka sig till konungens tjenst, så länge det behöfdes,
dels genom sin vältalighet förmått borgerskapet i staden att till
flottans utrustande förskjuta lifsmedel och penningar, hvarvid en enda
borgare, handlanden P. Schvey, gjorde ett förskott af 12,000 daler
silfvermynt, ett bevis i allmänhet på en fosterlandskänsla, som få
städer förmå uppvisa.
Den 27 December 1714 öfverförde vice amiralen M. Henck
arf-prinsen Fredrik af Hessen till Carlshamn, en händelse, som, i
anseende till sina följder, var ganska vigtig för Sverige. Tre år
derefter gjorde danskarne åter en oförmodad påhelsning, i det danska
flottan, som låg vid Hanö, genom en fregatt sökte intaga skansen
och bränna staden. Denna senare oroades äfven genom en mängd
krigsfångar, tyskar, polackar, judar, turkar och greker, hvilka vid
Stralsunds kapitulation blifvit öfverförde till Sverige. Bland annat
blef sjelfva borgmästaren i staden, Alm, pliktfälld till 100 daler
silf-vermynts böter, för det han icke i tid bemäktigat sig en polsk
rytt-mästare Zarchievitz, hvilken låtit ihjälprygla en annans betjent samt
sedan tagit till flykten. En turk mördade på öppna torget med knif
sin förman, Omer Pascha, och afrättades sedermera i Carlshamns
kastell; men slutligen 1719 blef dock staden befriad från dessa
orostiftare.
Ännu en gång gjordes dock försök till ett anfall mot Carlshamn
från danska sidan. 1 slutet af September 1720 erhöll man
underrättelse, att, vid Köpenhamn, låg en fregatt bemannad med ryssar,
hvilken hade ondt i sinnet emot staden, men ändamålsenliga
åtgärder afvände äfven denna gång faran. Från denna tid har Sverige
varit befriadt från sådane obehagliga påhelsningar, åtminstone i denna
del af landet. Från andra olyckor blef dock icke Carlshamn länge
förskonad. Sedan krig och pest under loppet af ett hälft århundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
