Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1683 utfärdades ett kongligt bref angående Garlshamns
utvidgande , hvarefter staden från fogdegården i Asarum tillbytte sig
den så kallade fogdelyckan. Förut hade stadsporten utgjort skitet
på Kungsgatan, men nu, då betydliga tillbyggnader började ske,
flyttades den till Drottninggatan. Carl XII vistades i denna stad, då
han 1700 erhöll underrättelse om den krigsförklaring czar Peter
oförmodadi från Moskau slungat mot Sverige. Här steg han äfven
den 1 Oktober samma år om bord för att föra sin lilla krigshär till
Pernau i Liflland. Icke kunde han troligen då förutse att först
oerhörd framgång och sedermera lika stor motgång i 14 års tid skulle
hålla honom aflägsnad från fäderneslandet.
Länge fick nu ej Carlshamn njuta fredens välsignelser, ty redan
1709, efter underrättelsen om olyckan vid Pultava, inföll Fredrik IV
med en här i Skåne, och i början af följande året hemsöktes åter
Carlshamn af krigets olyckor. Afskräckt genom de goda
försvarsanstalter svenskarne, under Magnus Stenbocks och generalmajoren
Gyllenstjernas anförande, vidtagit till landskapets försvar, drog sig
danske generalen, grefve Reventlau, tillbaka till Carlshamn, dit han
anlände den 19 Januari, men först sedan det blifvit mörkt, af
fraktan för Skansen, ehuru danskarne föraktligt kallade den Smörasken.
1300 man infanteri inqvarterades i staden, artilleriet uppställdes
framför danske general-krigskommissarien Gieses qvarter, men
kavalleriet förlädes i byarne rundt omkring staden. Kommendanten i
fästningen underrättades med dagens inbrott, att, om han lossade
ett enda skott derifrån, skulle hela staden uppbrännas.
Borgerska-pet instängdes de första dagarne på rådstugan. Danskarne
bemäkti-gade sig emedlertid allt hvad som kunde vara dem nyttigt, och då
man beklagade sig deröfver svarade de endast: ”hafven blott
tålamod; så snart landet blir vår konungs, skolen j få betalning för
alltsammans/1 Bland annat borttogs all spanmäl och fördes till Skåne.
All kronospanmålen hade, före danskarnes ankomst, blifvit utdelad,
för att deraf baka bröd. Då de nu efterfrågade den, svarades att
den vore utförd till Skansen. Men dermed läto danskarne ej afspisa
sig, utan befallte att man skulle ringa till allmän rådstuga, och
tvingade genom hot några af borgerskapet att uppgifva huru mycket
hvar och en emotlagit, hvarefter de utnämnde några personer, hvilka
på hvarje gata skulle genomsöka och anteckna icke allenast huru
mycket kronosäd, utan äfven huru mycken annan säd, salt, fisk,
kött m. m. fanns, hvilket alltsammans bortfördes. Men icke nog
härmed: en brandskatt af 30,000 R:dr, det vill säga 80,000 efter
nuvarande myntfot, ålades staden, men sedan man funnit den
omöjlig att utkräfva, nedsattes den till 13,000 R:dr. Hälften häraf måste
borgerskapet genast erlägga, men för den återstående hälften
med-togos såsom gisslan 4 af de förmögnaste handlande: P. Mesterton,
J. Hegardt, C. Asch enbom och J. Wildschjött. På anmodan af sina
inedbröder sökte dessa dock hos konungen af Danmark eftergift för
den återstående delen, då han efterskänkte hälften deraf, men åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
