Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större delen efter ali sannolikhet tillhörde Corteraeyer, stadens
dåvarande förmögnaste handlande. Oaktadt alla de förluster, som varit
en följd af Carl XII:s krig, uppblomstrade dock allt mera stadens
handel och sjöfart. Med 7 större och mindre fartyg, af
samman-tagne 212 läster, idkades sjöfart på Holland, England, Frankrike,
ja, till och med Spanien och Portugal. Efter 1738 aftog väl
handeln i följd af de stränga förbuden mot utländska varors införsel,
men 1749 fanns dock ännu i Christianstad 25 handlande, ehuru de
1767 sammansmält till ett antal af 20. Desse egde emedlertid 13
fartyg, af hvilka 4 gingo på Medelhafvet. Till detta lyckliga
förhållande bidrog troligen i sin mån, att staden 0I765 erhöll obeliindrad
nyttjanderätt till Landö hamn, en mil från Ahus, samt befrielse från
dykerikostnad och andra utgifter sedan fartygen inkommit i hamnen.
Den betydliga handel Christianstad vid denna tid dref såsom
neder-lagsplats för en stor del af Skåne och Kronobergs län, aftog
emedlertid märkbart, när Helge å på 1770-talet banade sig ett nytt
utlopp, hvarigenom den blef ofarbar till och med för båtar. Alla
köpmansvaoror måste från denna tid forslas på vagnar mellan
Chrislian-stad och Ahus, hvilken omständighet också länge menligt inverkade
på skeppsfarten, hvilken dock åter något börjat lyfta sig, sedan
brän-vins- och spanmålshandeln tilltagit.
I 1772 års regementsförändring fick denna stad, ehuru aflågsen
från Stockholm, dock spela en stor rol. Då Gustaf 111, som vid alla
foretag såg sina händer bundna af det allsmäktiga rådet, beslutat
afskudda sig detta ok och derföre uppgjort planen till en revolution,
skickade han sin ena broder, hertig Carl, till Skåne under
förevändning att afvakta sin moders ankomst från Berlin, och den andra,
hertig Fredrik, till Medevi, för att bearbeta sinnena och vara
närmare till hands. Men som desse icke utan ständernes bifall kunde
samla trupper, behöfdes härtill uågon anledning. Hellicliius,
befalhaf-vare för en bataljon af hertig Fredriks regemente, och kommendant
på Christianstads fästning, öfv er talades då af Toll till det vågade
steget, att uppsäga sländerne tro och lydnad, hvilket han äfven den
12 Augusti utförde. Så snart underrättelsen härom anlände till
hertig Carl, förmådde han 5 öfverstar att sammandraga sina
regementen, men tog sjelf befälet öfver dem. Meningen med dessa rörelser
var, att uppmärksamheten skulle dragas från hufvudstaden och att
man skulle hafva trupper samlade, hvilka intogo en oviss, till och
med hotande ställning mot rådet, och som äfven voro i stånd att
handla fiendtligt, i händelse planen i hufvudstaden skulle misslyckas.
En general, Rudbeck, afsändes genast af sekreta utskottet till Skåne
för att undersöka förhållandet samt återkom derifrån med
underrättelsen om upprorets verklighet. Rådet vidtog väl genast en mängd
kraftiga mått och steg, t. ex. att riksrådet Funk skulle sändas såsom
öfverbefalhafvare till Skåne, hertigarne Carl och Fredrik ofördröjligen
återkallas m. m. Nu var ögonblicket inne for Gustaf att handla och
han uppsköt icke heller dermed. V-i veta alla af svenska historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
